Etikett: Utbildning

  • Idrottslektionerna

    Idrottslektionerna

    En god lektionsstruktur med tydliga ramar och förhållningsregler gör det enklare för eleverna att lyckas på lektionerna. I början på terminen går jag alltid igenom förhållningsregler på idrotten tillsammans med eleverna. Visst händer det då och då att man behöver påminna eleverna om dessa förhållningsregler och då vet de vet egentligen vad som gäller. Utöver förhållningsregler så gör man även anpassningar både utifrån grupp och utifrån individ för att försöka ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt att lyckas.

    En vanlig lektion kan se ut så här:

    När det är dags för idrott ställer klassen upp utanför ingången till idrottshallen dit jag kommer och välkomnar dem in. Om någon elev glömt att ta med sig idrottskläder plockar jag fram lånekläder som finns att låna om man vill. Eleverna byter sedan om i omklädningsrummen och väntar på att få klartecken att komma ner i salen.

    Väl i salen sätter sig eleverna på sina förbestämda samlingsplatser intill tavlan där jag tar närvaro, har genomgång av dagens lektionsupplägg och går igenom uppvärmningen. Samlingsplatserna är toppen för då sitter eleverna i fyra olika grupper (gul, röd, blå och grön) och dessa grupper använder jag ofta för att dela in klassen i olika lag eller stationsgrupper.

    Uppvärmningen är oftast någon form av kortare aktivitet för att få igång kroppen och knoppen.

    Efter uppvärmningen sätter sig eleverna återigen på sina samlingsplatser och då går jag igenom huvudaktiviteten. Huvudaktiviteten genomförs.

    När lektionen börjar lida mot sitt slut plockar vi ihop sedan tar vi återigen en samling och då knyter vi ihop säcken. Vi pratar exempelvis om hur aktiviteten kan påverka hälsan eller om vad vi har tränat på idag. Eleverna får sedan gå upp i omklädningsrummen för att duscha och byta om.  

    Fredrik Ström

  • Ämnet idrott och hälsa

    Ämnet idrott och hälsa

    Ämnet idrott och hälsa är ett otroligt roligt men också ett väldigt utmanande ämne att undervisa i. Den digitala utvecklingen har under många år påverkat elevernas mående och idrottande negativt och allt fler barn blir mer och mer stillasittande. Jag upplever att fler elever inte är vana att röra på sig på samma sätt som tidigare. Det känns därför väldigt givande att jag i min roll som idrottslärare får vara en del av att utveckla elevernas rörelseglädje. Att guida dem i att finna det fantastiska med att vistas utomhus och att ge dem livsviktig kunskap kring hälsa och levnadsvanor.

    Mycket av idrottsundervisningen handlar om att låta eleverna upptäcka olika sätt att aktivera sig på. Vi testar och lär oss alla möjliga typer av lekar, idrotter och aktiviteter både inomhus och utomhus året runt. Vi lär oss också viktiga livskunskaper så som kunskap kring hälsa och livsstil, livräddning, att visa hänsyn och samarbeta, orientering, samt rättigheter och skyldigheter utifrån allemansrätten.

    Fredrik Ström

  • Fredrik Ström presenterar sig

    Fredrik Ström presenterar sig

    Tja tja bloggen! Det känns lite läskigt, nervöst och utmanande att jag ska ge mig på att blogga en vecka. Jag har egentligen aldrig tidigare haft några funderingar på att blogga och jag är inte alls särskilt bra på sociala medier. MEN jag tycker om att utmanas så jag får väl ge det ett försök. Den här veckan kommer ni få följa med mig på jobbet. Jag heter Fredrik och jag arbetar som lärare i ämnet idrott och hälsa på Skäggebergsskolan.

    Jag är uppvuxen i Skogås utanför Stockholm, läste till lärare på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, flyttade till Sunne 2019 och hamnade till slut på härliga Skäggebergsskolan. En riktigt toppenskola med härliga elever och otroligt skickliga kollegor. Förutom att undervisa i idrott är jag också mentor i årskurs fyra tillsammans med två fantastiska mentorskollegor. Sedan ett par år tillbaka är jag även skyddsombud på skolan och just denna termin håller jag på att läsa en handledarutbildning vilket så småningom kommer innebära att jag kommer få ta emot lärarstudenter och handleda dem på deras väg att bli lärare.

    Under veckan kommer ni få en liten inblick i ämnet idrott och hälsa samt att få en titt på hur min vardag som lärare på Skäggebegsskolan kan se ut.

    Fredrik Ström

  • Min bakgrund

    Min bakgrund

    Jag är utbildad sociolog från Karlstads universitet, där jag läste Samhällsanalytikerprogrammet. Utbildningen gav mig verktyg att förstå både individ, organisation och samhälle – från mikro- till makroperspektiv.

    Jag har lärt mig att:

    • Leda projekt och utvärdera min egen roll i gruppen.
    • Se helheter och tänka i flera perspektiv.
    • Vara självkritisk och lyhörd i mitt ledarskap.

    Jag har även kompletterat med kurser i arbetsrätt, ledarskap och AI viktiga områden i en föränderlig arbetsmarknad.

    På onsdagar har vi dessutom Idrottsdag inom Yrkesväg – en uppskattad dag där deltagarna får vara aktiva och ha roligt tillsammans.

    Hanna Fahlén

  • Vad är Yrkesväg?

    Vad är Yrkesväg?

    Yrkesväg är ett fyraårigt projekt som riktar sig till personer som läser SFI. Beroende på språknivå erbjuds:

    • Språkträningsplats (nivå A & B): praktik en gång i veckan.
    • Språkpraktik (nivå C): praktik två gånger i veckan.

    Min roll som praktiksamordnare är att:

    • Stärka samarbetet inom kommunen.
    • Bygga upp en plattform för praktikplatser.

    Vi har även två språkstödjare i projektet som stöttar deltagare på praktikplatser inom vård och omsorg – ett nytt och viktigt steg!

    Hanna Fahlén

  • En verksamhet anpassat efter barnens lek

    En verksamhet anpassat efter barnens lek

     På vårt fritids vill vi inte att barnens lekar och aktiviteter ska begränsas av våra rutiner och vi försöker att skapa en verksamhet med få avbrott samt underlätta för barnen genom att göra övergångarna mellan olika aktiviteter så smidiga som möjligt.

    Ett exempel på hur detta tankessätt kan ta sig uttryck i praktiken är hur vi har strukturerat mellanmålet. Istället för att alla barn vid en given tidpunkt ska avsluta sina lekar/aktiviteter för att gå till matsalen och äta mellanmål så har vi valt att äta mellanmål i våra egna fritidslokaler. Här får eleverna avsluta sina aktiviteter i sin takt. Varje dag får några barn delta i att duka fram och plocka undan maten. Under tiden barnen sitter och äter läser en av oss vuxna högt för barnen ur böcker som bibliotekarierna på Sunne bibliotek har hjälpt oss att välja ut. När vi läst klart väljer eleverna själva hur länge de vill sitta till bords innan de återgår till lekar och andra aktiviteter.

  • Vår målsättning

    Vår målsättning

    Målsättningen med undervisningen i fritidshemmet är att utveckla barnens förmågor att testa sina egna idéer, skapa och bibehålla goda relationer, uttrycka sig språkligt, skapa och utrycka sig estetiskt, utforska natur, teknik och samhälle samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt utifrån sina egna behov hitta en balans mellan aktivitet och vila.

    På fritids arbetar vi med upplevelsebaserat och grupporienterat lärande. Vi utgår från den barngrupp vi har och anpassar val av aktiviteter utifrån deras intressen och behov. Det är viktigt att det finns en balans mellan planerade, lärarstyrda aktiviteter och barnens fria, egenstyrda lek eftersom den mer fria leken har ett stort egenvärde och är oersättlig när det kommer till att utveckla barnens relationsskapande förmågor.

  • Bygga relationer

    Bygga relationer

    I början på läsåret fokuserar vi på att bygga relationer i fritidsgruppen, under de första veckorna har vi därför gjort ett ”lära känna” pyssel där eleverna får berätta om sig själva. När de blir klara sätter vi upp det på vår anslagstavla så att alla kan se.

    Vi arbetar ofta praktiskt tillsammans med barnen och utforskar olika estetiska uttryckssätt. Vi hade under förra läsåret projekt där eleverna fick göra egna stopmotion-filmer samt skapa konst med färg, naturmaterial, pärlor, tyg och diverse annat. Under kommande veckor kommer barnen att få skapa egna luftballonger av gips och papper. Vi kopplar detta arbete till att få ihop gruppen och att eleverna ska få möjlighet att lära känna varandra genom att luftballongerna ska visa vem man är genom färgval, symboler osv.

  • Tisdagsutflykt

    Tisdagsutflykt

    På tisdagar går vi alltid på utflykt, ofta till vår skolskog. Här jobbar vi med praktiskt och utforskande arbete. Ofta tänder vi en eld som vi kan använda för att tillreda vårt mellanmål. Till skogen har vi med olika verktyg för att våra elever ska kunna tälja, såga, bygga och utforska. Vi pedagoger går igenom regler och instruerar alla om hur verktygen ska användas och följer hur elevernas färdigheter utvecklas. Vissa barn är nöjda med att få tälja en pinne när vi ska grilla korv medan andra söker svårare utmaningar och får prova att göra en fjädersticka eller smörkniv. De har även fått vara med och göra egna eldstartare av sågspån och stearin som vi använder när vi ska göra upp en eld.

    Våra elever brukar använda en digitalkamera för att dokumentera under våra utflykter, bilderna visar vi sedan i vår digitala fotoram på fritids. Syftet med att eleverna själva får dokumentera sin tid på fritids är dels att vi får se vad de tycker är intressant och viktigt, samt att det blir en naturlig ingång till att kunna diskutera och reflektera över vad vi har gjort när vi kommer tillbaka till fritids.

  • Prästbols fritids presenterar sig

    Prästbols fritids presenterar sig

    Hej!  
    Den här veckan ska vi på Prästbols fritids lägga ut texter på Sunnebloggen och presentera vår verksamhet här och på instagram. Vi är två fritidslärare som arbetar här – Vibeke Johnson och Kim Åsbom – och vi tycker att det är fantastiskt roligt att skapa en dynamisk fritidsverksamhet tillsammans med våra elever!  

    Fritids har precis fått flytta in i nya lokaler efter att skolan renoverats. Här har vårt mål varit att skapa ytor för olika behov så att alla barn oavsett ålder och intressen ska trivas. Vi har ett rum med kuddar för att kunna bygga kojor och leka rollekar, ett mysutrymme med soffa för att ta det lugnt och läsa, ett hörn för bygglek samt öppna ytor för spel, pyssel och allmän samvaro. Barnen har även tillgång till digitala verktyg som en smartboard där de kan rita, titta på instruktionsvideos och mycket annat.

  • Studenten nalkas

    Studenten nalkas

    Så var det dags igen – den 13 juni springer mina naturvetare ut genom skolportarna med mössa på huvudet, konfetti i håret och framtiden i sikte (förhoppningsvis utan labbrockarna på).

    Efter tre år tillsammans – fyllda med cellandning, kemikalier, prov, PowerPoints och ”var det här med på provet?” – är det dags för dem att lämna oss. De ska vidare ut i livet, redo att ta över världen, eller i alla fall hitta till sin första föreläsning på universitetet utan att gå vilse.

    Jag ser hur de har vuxit – inte bara i kunskap, utan som människor. Som lärare hoppas jag alltid att jag har kunnat lämna något efter mig: kanske ett nytt sätt att tänka, en nyfikenhet på världen eller en känsla av att de kan klara vad som helst. Eller åtminstone en förmåga att inte sätta eld på något i labbet.

    Med detta inlägg vill jag inte bara säga hej då till ännu en fantastisk årskull, utan också tacka er – mina elever – för att jag fick vara er lärare. Jag önskar er allt det bästa på er resa vidare.

    Och till er som läser: ta hand om er själva, ta hand om varandra – och ha en riktigt fin helg!

    Magda Hulu Mazurska

  • Resor som gymnasielärare

    Resor som gymnasielärare

    Visst är det kul med resor? Erasmus+-projektet gör det inte bara möjligt för våra elever att se världen, utan också för oss lärare att ge oss ut på upptäcktsfärd – både för att utvecklas professionellt och för att samla på oss nya perspektiv (och kanske några spännande anekdoter till fikarasten).

    Resorna kan ha olika syften. Ibland handlar det om att smida planer för framtida utbyten – det som kallas ”preparatory visits”. Andra gånger får man chansen att testa på ”shadowing”, där man bokstavligen skuggar en utländsk kollega några dagar. Det är som en live-dokumentär om läraryrket, där man samtidigt reflekterar och diskuterar viktiga frågor inom Erasmus-projektet.

    I år har vi hunnit med både en planeringsresa till Frankrike (bonjour, baguetter och brainstorm!) och en skuggning i Finland – där kaffet är starkt och utbildningen ännu starkare.

    Att träffa kollegor från andra länder är ovärderligt. Plötsligt ser man sin egen undervisning i nytt ljus – som om någon putsat glasögonen åt en. Att höra vad våra europeiska kollegor tycker om vår skola, vår arbetsmiljö och hela det svenska skolsystemet är både inspirerande och ibland rätt ögonöppnande. Vi glömmer lätt hur mycket vi faktiskt har att vara stolta över här hemma.

    Det som kanske värmer mest är den starka känslan av gemenskap. Oavsett språk, land eller läroplan står vi alla i samma båt – ibland ror vi motvind, ibland seglar vi i medvind – men vi gör det tillsammans. För när allt kommer omkring är vi alla EU-medborgare… och framför allt: kollegor i klassrummet!

    Magda Hulu Mazurska

  • Världen väntar – och våra elever är redo!

    Världen väntar – och våra elever är redo!

     SG/Broby ligger mitt i hjärtat av Sunne – en trygg och vacker plats att växa upp i. Men när man är tonåring, nyfiken på livet och redo att ta klivet ut i det okända, då behöver man ibland få öppna dörren – och helst kliva rakt ut i världen.

    Det var just den tanken som fick mig och mina kollegor att sätta oss ner och skriva ett Erasmus+-projekt förra året. Erasmus+ är ett EU-initiativ som ger ungdomar möjligheten att resa, mötas och lära – inte bara i klassrummet, utan ute i verkligheten.

    Och vårt projekt handlar om något jag verkligen brinner för: psykisk och fysisk hälsa, matvanor och miljö. Viktiga ämnen som angår oss alla – oavsett vilket land vi kommer från. När projektet godkändes jublade vi, för det innebar att våra elever på samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet får åka på två spännande resor – till Frankrike och Polen. Allt finansierades av Erasmus+.

    Jag är så imponerad av våra ungdomar. Tänk att som 17–18-åring våga bo hos en okänd familj, gå i en främmande skola och kommunicera på ett annat språk – det kräver mod! Det är lätt att mäta betyg i matte eller historia, men att klara sig i en ny miljö och representera både sin skola och sin hemkommun – det är något helt annat. Och de gjorde det med bravur.

    De kom hem med nya vänner, nya perspektiv och en hel ryggsäck full av minnen (och kanske lite fransk choklad eller polskt godis också). För ärligt talat – ibland lär man sig mer på en vecka utomlands än på en hel termin i skolan.

    Och det roliga slutar inte där. Vi har också haft återbesök från våra franska och polska vänner här i Sunne. Att få välkomna dem hit, visa vår skola och låta dem uppleva vår vardag är minst lika givande. Okej, det kan vara lite slitigt att organisera allt – men det är så värt det! Att få följa eleverna i deras första möten med nya kulturer, höra deras frågor och se deras nyfikenhet – det ger energi. Massor av det.

    Så – tack till Erasmus+ för att ni gör det möjligt. Ett stort tack till mina kollegor som lade så extremt mycket tid och energi på att organisera resor och återbesöken. Och ett ännu större tack till våra modiga, nyfikna och engagerade elever som visar att världen faktiskt är deras.


    Magda Hulu Mazurska

  • Varför ska man bli gymnasielärare? Tja… varför inte?

    Varför ska man bli gymnasielärare? Tja… varför inte?

    Jag måste erkänna en sak: jag hade aldrig tänkt bli lärare. Inte ens lite. När jag först flyttade till Sunne började jag jobba som laborant på Rottneros Bruk. Det var ett bra jobb – roligt ibland, men också ganska… ja, monotont. Samma prover, samma rutiner varje dag.

    Sen hamnade jag i klassrummet – och allt förändrades.

    Att få jobba med gymnasieungdomar är som att ladda batterierna varje dag. Det är fart, det är känslor, det är skratt (och ibland lite suckar över prov). Men framför allt: det ger mig energi. Ungdomarnas nyfikenhet, deras frågor, deras engagemang – det smittar av sig.

    Jag jobbar med relationellt ledarskap, för det passar mig. Undervisning handlar inte bara om att förklara fotosyntes eller kemiska bindningar – det handlar om att bygga relationer. När eleverna känner sig sedda, lyssnade på och trygga, då vågar de också lära sig mer.

    Och ja, jag gillar humor. Faktiskt tycker jag att vi borde skratta mycket mer i skolan! Ett gott skratt sätter fart på både dopamin och serotonin – hjärnans egna glädjekickar. Och när vi mår bra, lär vi oss bättre.

    Mina elever går naturvetenskapsprogrammet. De kämpar med tunga ämnen som biologi och kemi – och mitt jobb är att göra den resan så begriplig, strukturerad och trygg som möjligt. För när man förstår vad man håller på med, då vågar man också ta nästa steg.

    Jag älskar dessutom laborationer! På SG/Broby har vi ett fantastiskt laboratorium, och jag är så glad att mina elever får chansen att bli säkra i den miljön. Det är en superkraft att ta med sig, både till universitetet och till sommarjobbet.


    Magda Hulu Mazurska

  • Vem är jag? Jo, det ska jag berätta!

    Vem är jag? Jo, det ska jag berätta!

    Mitt namn är Magda Hulu Mazurska, och jag är förste lärare och gymnasielärare i biologi, kemi och naturkunskap på Sunne Gymnasieskola Broby.

    Mitt äventyr i Sunne började redan 1999, och som så många stora förändringar i livet var det kärleken som låg bakom. Jag blev inte bara kär i en man, men också i Sverige. I de djupa, mörka tallskogarna, det kalla men klara sjövattnet, i friheten och den märkliga tystnaden. Och… ja, det faktum att det finns ett system för att sortera sopor på typ åtta olika sätt. Jag läste klart min masterexamen i biologi i Polen, packade ihop alla värdefulla skelett (sånt lämnar man inte bakom sig) och flyttade till Sunne. Nytt land, nya perspektiv, nya idéer om livet.

    Innan jag landade på Sunne Gymnasieskola Broby hann jag testa några olika arbetsplatser, men 2008 blev SG/Broby platsen där jag bestämde mig för att vara kvar. Jag älskar närheten – både till jobbet och till naturen – och så klart alla fantastiska kollegor. Men det jag värdesätter allra mest är relationerna med eleverna. På en liten skola som vår blir det personligt, äkta och meningsfullt.

  • Rörelse och lek

    Rörelse och lek

    Vi vill att våra elever ska vara aktiva på rasterna under skoldagen. När eleverna rör på sig under rasterna får de ny energi och kan koncentrera sig bättre på lektionerna. Styrda lekar och aktiviteter hjälper oss också att träna på viktiga sociala färdigheter som samarbete, kommunikation och hur man hanterar konflikter. 

    För vissa elever kan det vara svårt med ostrukturerade raster, så organiserade aktiviteter skapar en tryggare och mer förutsägbar miljö. Rörelse och lek stimulerar hjärnan och kan förbättra vår inlärning, vilket gör att vi blir mer mottagliga för ny kunskap. För många elever är det även skönt att veta innan man går ut på rast vad man ska göra och vi har genom vårt trygghetsarbete uppmuntrat våra lärare att stämma av med eleverna innan de går ut vad de ska göra för aktivitet, vet man inte så stöttar de vuxna.

    Så här såg det ut på dörren hos F-2 i Gräsmark när det fanns snö fortfarande, här får eleverna fundera över aktivitet innan de går ut på rasten.

    En sak som verkligen gör skillnad är våra rastbodar med material för aktiviteter. I dessa bodar kan vi hitta allt från bollar och hopprep till spel och pysselmaterial. Det ger eleverna massor av olika alternativ för att vara aktiva och ha roligt under rasterna. Genom att erbjuda ett brett utbud av material kan skolan se till att alla hittar något som passar deras intressen och behov.

    Fredag innebär även att min vecka här är över, det är dags att tacka för mig. Tack för att du följt med på min resa till några öar som är en del av mitt skolledaruppdrag i Sunne kommun. Vi ses!

    Cristin Ribbe Anvreten

  • Förebyggande och främjande aktiviteter

    Förebyggande och främjande aktiviteter

    Varje vecka ses vårt elevhälsoteam för att följa arbetet på våra skolor, det är väldigt värdefull tid för oss att vara samlade tillsammans en förmiddag i veckan. Då blir vi uppdaterade kring arbetet som fortlöper ute på skolorna, lyfter insatser som är igång och skruva tillsammans på olika förebyggande och främjande aktiviteter.

    Vi har under det sista året arbetet in en ny struktur som kallas för elevhälsomöten när vi varje termin möter mentorerna för att specifikt fokusera på deras grupp av elever. Här utgår vi från gruppnivå och mötena följer en strikt välorganiserad form, vilket gör mötena effektiva och elevhälsans olika professioner fungerar som ett reflekterande team till mentorernas beskrivning över gruppen. Vi har fått mycket positiv feedback på den här förändringen hos våra lärare, de känner sig lyssnade på, får konkreta råd på vägen och utveckling sker. Vi pratar mycket om att skapa en variation i arbetet tillsammans med eleverna, och ett arbetssätt som vi ser är gynnsamt är att jobba i stationer – kortare arbetspass, där man naturligt får in rörelse och en variation under en lektion.

    Våren är en intensiv period i skolan, både i klassrum, för lärare och för skolledare. Organisationen för kommande läsår ska bli klar, vakanta tjänster fyllas och eleverna genomför nationella prov i åk 3 och 6 för att vi ska få ett grepp om elevernas kunskapsnivåer. Vi har i flertal år arbetat med samrättningar av de nationella proven då det ökar likvärdigheten mellan våra skolor och det är även en chans till kompetensutveckling för våra lärare.

    Förutom grundskolans uppdrag så ansvarar vi även för fritidshemmet som spelar en viktig roll i barns utveckling och välmående. Det erbjuder en trygg och stimulerande miljö där barn kan delta i olika aktiviteter före och efter skoltid. Genom att främja social interaktion, kreativitet och fysisk aktivitet bidrar fritidshemmet till att stärka barnens självförtroende och sociala färdigheter. I maj uppmärksammas fritidshemmets betydelse genom Fritidshemmensdag. Firandet ser olika ut på våra skolor, men det är allt ifrån fem-kamp, glasskalas, korvkiosk till hoppborgar.

    Bild från förskoleklassen på Skäggeberg där man arbetar med stationer för att skapa ett varierat arbetssätt. Eleverna jobbar med en aktivitet i ca 15 minuter innan man byter till nästa i en mindre grupp.

    Cristin Ribbe Anvreten

  • Rektorsprogrammet

    Rektorsprogrammet

    Att ha rollen som skolledare har även inneburit att jag i augusti -24 påbörjade studier på rektorsprogrammet. Rektorsprogrammet är en befattningsutbildning och fokus nu det första året är skoljuridik och myndighetsutövande. Vid fyra internat under året träffas vi tillsammans för att skapa en ökad trygghet inför den roll vi nu innehar. Spännande att möta skolledare från andra kommuner och fristående aktörer från vår region som har valt lärosätet Karlstad.

    Att gå en befattningsutbildning inom rektorsprogrammet är viktigt för skolledare av flera skäl. För det första ger utbildningen en djupare förståelse för skoljuridik, styrning och ledarskap, vilket är avgörande för att kunna fatta välgrundade beslut och leda skolan effektivt. Dessutom är kurserna utformade för att integrera teori med praktiska tillämpningar, vilket innebär att jag kan använda det jag lär mig direkt i mitt dagliga arbete. En annan fördel är möjligheten att nätverka och utbyta erfarenheter med andra skolledare från andra delar av regionen, vilket kan leda till värdefulla kontakter och samarbeten. Utbildningen bidrar också till personlig utveckling, vilket ökar självkänslan och motivationen i rollen som skolledare. Slutligen säkerställer en befattningsutbildning att jag har den kompetens som krävs för att uppfylla de höga krav som ställs på skolledare idag.

    Att kombinera pluggandet med att arbeta är ibland en utmaning, men det handlar om prioriteringar och utifrån att utbildningen är utformad på det sättet att de praktiska tillämpningarna ska vara applicerbara på den verksamhet man är i dagligen så är det även utvecklande för våra skolor, förutom att jag får med mig mer kunskap. Win win!


    Cristin Ribbe Anvreten

  • Trygghetsteam

    Trygghetsteam

    På våra skolor finns det Trygghetsteam, det är ett team av lärare i grundskolan, anpassade skolan och personal i fritidshemmet som träffas regelbundet tillsammans med kurator och mig där vi följer upp arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande behandling. 

    Trygghetsteamets funktion är att vara de aktiva spindlarna i nätet kring skolans trygghetsarbete och även fungera som en länk mellan skolledning, elevhälsa och arbetslagen. Det är verkligen spännande när vi skruvar på redan befintliga strukturer för att utveckla och förbättra än mer.

    Upprättandet av Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns förankrat i skollagen då alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och att bemötas med respekt. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande mot kränkande behandling.

    Planerna är vårt stöd i att arbeta främjande och förebyggande för att skapa en trygghet för alla våra elever på skolorna. I planerna beskrivs även arbetet med hur vi arbetar åtgärdande om det uppstår exempelvis kränkningar, samtliga planer finns att ta del av på sunne.se. Vi skickar även hem ”Lilla planen mot diskriminering och kränkande behandling” till samtliga vårdnadshavare efter att man gått igenom dem tillsammans med eleverna i respektive klasser. Vi behöver samarbeta och kommunicera på ett bra sätt med hemmet kring de här områdena, och då tycker vi att det är av stor vikt att man får en möjlighet att diskutera det främjande och förebyggande arbetet med sina barn även hemma.


    Cristin Ribbe Anvreten

  • Cristin, biträdande rektor, presenterar sig

    Cristin, biträdande rektor, presenterar sig

    Hej alla!

    Den här veckan ska ni få följa med mig, Cristin Ribbe Anvreten, i min vardag. Jag är biträdande rektor på Sundsviks skolområde (Gräsmark, Svensby, Skäggeberg), det här är mitt andra läsår i den här rollen. Men jag har i många år jobbat som lärare i matematik, de naturvetenskapliga ämnena och teknik mestadels på mellanstadiet i kommunen. 

    Jag har även haft rollen som förstelärare i no-ämnena och teknik och då haft möjligheten att vara en utvecklare av de här ämnena i kommunen så har skolutveckling för mig alltid legat varmt om hjärtat, och steget till att nu vara en av skolledarna på Sundsvik känns fantastiskt. 

    Att fortsätta utveckla våra skolor i Sunne tillsammans med alla andra skolledare i Sunne känns som en ynnest. Det är ett väldigt varierande arbete, ibland utmanande men för det mesta bara väldigt roligt och utvecklande.


    Cristin Ribbe Anvreten