Etikett: Utbildning

  • Barnen är miljöhjältar!

    Barnen är miljöhjältar!

    Vi är den enda kommunala förskolan i Sunne kommun som har Grön Flagg-certifikat. För att få detta certifikat behöver vi lämna in en rapport där vi redovisar vårt arbete med hållbar utveckling, som sedan godkänns av Håll Sverige Rent. 

    Vårt första certifikat fick vi januari 2016. All personal som blev anställda att jobba på Hasselbol vid öppnandet av nya förskolan fick genomgå en miljöutbildning. Detta var kravet från skolledning. De som jobbar på Hasselbol ska alla jobba utifrån Grön Flagg och sträva efter att vi är en miljömedveten förskola. 

    Grön Flagg är ett pedagogiskt verktyg från stiftelsen Håll Sverige Rent, vilket bygger på barnens delaktighet och idéer. Vi har ett barnråd där barn från varje avdelning finns med som representant. De får gå på viktigt möte där vi pratar om det som hela förskolan just nu fokuserar på i vårt arbete med Grön Flagg. 

    I år har vi fokusområden ”Vår äng – en oas för alla pollinerare” och ”Allemansrätten, inte störa – inte förstöra”.  Ängen som vi påbörjat finns vid rondellen nära förskolan. 

    Barnen på Hasselbol har under alla år kämpat för miljön, detta utifrån ålder och möjlighet. De äldre barnen går många skräppromenader under året och de är mycket upprörda över allt skräp som kastas på helt fel ställen… 

    Detta medförde bland annat att en barngrupp för flera år sedan blev SÅ upprörda, att efter diskussion tillsammans och vi pedagoger förklarade för dem att om det är något man vill förändra och lämna förslag på så finns det något som heter medborgarförslag. Detta ledde så småningom fram till att vi lyckades få kommunen att sätta upp en papperskorg! Några av barnens kommentarer: ”Vi är miljöhjältar!” ”Vilken tur för världen att den har oss”.

    Stor-Mumlan kom med en påse med olika fröer.

    Det vi ska påbörja just nu är att bygga ett insektshotell, modell större. Det ska ta plats på vår äng. Ängen som vår karaktär ”Stor-Mumlan” kom och hjälpte till att påbörja i maj förra året. Vi fick många olika blomfrö att strö ut!

    Ida Lindberg

  • Barn utvecklas genom leken

    Barn utvecklas genom leken

    Förskola – vad är det egentligen?
    Leker vi bara hela dagarna eller vad gör vi?  

    Ja vi leker! Leken utgör en central del av förskolans utbildning och är en grundläggande arena för barns utveckling, lärande och sociala samspel. Genom leken utforskar barn sin omvärld, prövar idéer och uttrycker tankar och känslor på ett sätt som känns meningsfullt och lustfyllt. 

    Leken ger barn möjlighet att utveckla språk, fantasi och kreativitet samtidigt som de tränar sin förmåga att samarbeta, förhandla och förstå andras perspektiv. Vi pedagoger finns med i leken för att utmana och stötta, vi ställer frågor och hjälper barnen förstå och utvecklas.  

    Socialt samspel, turtagande och rollek:
    ”Vi åker bil, vi ska till tåget”.

    Förskolan fick sin första läroplan 1998 och under årens lopp har den reviderats och den nyaste utgåvan reviderades 2025. Läroplan för förskolan innehåller två delar och beslutas av regeringen. Första delen är förskolans värdegrund och uppdrag. Andra delen är mål och riktlinjer. Dessa två delar ska läsas och förstås som ett då de hänger samman.  

    Förskolan är alltså en skolform, där barnen är välkomna från det de fyller ett år. Oftast slutar de hos oss året de fyller sex år, då väntar förskoleklass. 

    Sunne kommuns alla förskolor arbetar utifrån visionen ”En förskola för alla” vilket innebär att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver för att utvecklas till sin fulla potential. Vi använder oss av olika slags hjälpmedel beroende på vad det enskilda barnet har behov av. Det kan till exempel vara TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), en metod där det talade språket förstärks med tecken från det svenska teckenspråket. 

    Vi har flera barn med annat modersmål på vår förskola vilket berikar mångfalden. Vi använder oss av översättningsappar och har tillgång till Polyglutt med uppläsning av böcker på många olika språk så att barnen lättare kan få en förståelse i undervisningen.

    Ida Lindberg

  • Hållbarhet i förskolan

    Hållbarhet i förskolan

    Förskolan Hasselbol har funnits i årtionden i området Brårud här i Sunne. Jag började jobba här som anställd förskollärare våren 2002 och har följt förskolans progression fram till där vi är nu. Från förskola i lägenheter till att nuvarande förskola blev klar att flytta in i januari 2014. Detta efter många års kämpande för att få nya lokaler.

    Förskolan är byggd som ett passivhus. Passivhuseffekten handlar om att ett hus värms upp nästan helt av sig själv, utan att behöva mycket vanlig uppvärmning. Man använder husets egen värme och energi på ett smart sätt. Vi är en miljöförskola som har certifierad Grön Flagg med inriktning hållbar utveckling. Detta och mycket mer kommer ni få ta del av i kommande blogginlägg och även i våra Instagraminlägg. 

    År 2020 var vi till exempel en av fem nominerade förskolor i hela Sverige till årets hållbara förskola. I vår undervisning använder vi oss av olika miljöer, vi undervisar inomhus och utomhus, men vi använder även vår närmiljö. Vi besöker skogen, går till biblioteket, går till ishallen med mera. 

    Barnen får under sin tid här på förskolan Hasselbol många olika upplevelser och utmaningar, ett exempel på ett sådant är att genomföra vår Hasselbolklassiker. Mer om den visas i ett Instagraminlägg, så håll utkik!

    Barnen från ”gamla” Hasselbol följde med spänning
    bygget av den nya förskolan. Den gamla låg precis 
    granne med nybygget, så det blev många
    promenader för att se alla maskiner och följa
    byggprocessen. Vi var med från första spadtag till
    färdigbyggd förskola!

    Ida Lindberg

  • Förskolan lägger grunden till barnens framtid

    Förskolan lägger grunden till barnens framtid

    Ida Lindberg är förskollärare i Sunne kommun.

    Hej alla!

    Ida Lindberg heter jag och jag arbetar som förskollärare – ett yrke jag verkligen älskar. Varje dag får jag möta nyfikna och kreativa barn. Ingen dag är den andra lik, det gäller att vara flexibel och lösningsfokuserad. 

    I förskolan lägger vi grunden för barnens framtid, och jag är stolt över att få vara en del av deras första viktiga steg i livet. Att se ett barn kämpa och kämpa med något för att sedan med rätt stöttning lyckas… det är en oslagbar känsla!  

    Jag som pedagog använder mig ofta av olika karaktärer som hjälp i min undervisning, det kan vara ett troll som barnen skriver brev till och träffar till att det kommer en Väpplare på besök med till exempel en miljöuppgift. 

    Varje år i februari pratar vi extra mycket om vänskap och alla människors lika värde och då i samband med alla hjärtans dag, kommer karaktären Härta-Märta-Hjärta på besök och pratar med barnen om just detta. Det finns flera karaktärer som återkommer år efter år och ibland tillkommer någon ny, beroende på vilket temaarbete vi arbetar med. Alla karaktärer har en pedagogisk tanke med sitt besök och undervisning sker genom dialog och kommunikation med barnen.  

    Att arbeta med barn är inte bara världens bästa jobb – det är också ett ansvar och en möjlighet att bidra till en trygg, lärorik och inspirerande start för vår framtid. Varje barn ska få rätt förutsättning att lyckas i livet och de förutsättningarna lägger vi grunden till i förskolan. Detta tillsammans med de allra viktigaste barnen har, deras vårdnadshavare.  

    Ni kommer nu att få följa mig och mina kollegor, Ankie, Victoria, Mia, Eva, Isa, Lena, Marie, Maria, Cecilia, Anneli och Lotta, vilka alla är legitimerade förskollärare, samt våra långtidsvikarier Liza, Marita, Carina, Nasreen och Madde. Å så klart de allra viktigaste, några av Sunnes framtid – barnen.

    Just nu finns 75 barn hos oss på Hasselbol, fördelade på avdelningarna: Björken och Kastanjen där barnen som är födda -25, -24 och -23 vistas. Eken och Lönnen där några barn är födda -23 och de flesta -22 och -21 och och avdelningen Ängen där jag och kollegan Ankie finns tillsammans med barnen som är födda -20.   

    Rektor för vår förskola är Helena Sundqvist och vi har även två andra viktiga personer i vår organisation, nämligen vår kock Lena och vår lokalvårdare Caisa.  

    Häng med för nu kör vi! 

    Olika karaktärer hjälper Ida 
    i undervisningen på förskolan.

    Ida Lindberg

  • Inför årets luciaföreställning

    Inför årets luciaföreställning

    Med endast två veckor kvar av terminen övas det för fullt inför Lucia och jul. Årets Luciaföreställning Lucia i folkton går av stapeln lördag 13 december kl.16.00 i Sunne Kyrka. 

    Vi som står bakom årets Lucia är jag, Anna Danielsson, flöjtlärare Nils Erik Hagström, sånglärare Moa Widing, danslärare Sofia Hassel och kultursamordnare Lineah Svärd. Vi har också med oss Kulturskolans Johnny Hedlund och Roger Molin som musiker. 

    I år kommer vi ha med hela fyra Luciakörer: Kulturskolans körer MinistjärnornaStjärnornaStars och Fryxellska skolans kör. Årets Lucia gästspelas även av Julia Landberg och Linnea Benneberg från Västanå Teater.

    Det kommer bli en föreställning fylld av sång, musik, dans och berättande. Det vill ni inte missa!

    Trevlig helg!

    Anna Danielsson

  • Samarbete med Sunne Orkestersällskap

    Samarbete med Sunne Orkestersällskap

    Sunne Orkestersällskap och Sunne Kulturskola har ett tätt samarbete; under hösten har pedagoger, elever och amatörer alla spelat tillsammans under ledning av Aron Westblad. I lördags hade vi vår sista konsert för terminen – Adventskonsert i Sunne Kyrka, tillsammans med kyrkans körer. Kyrkan var nästintill fullsatt och jag tror att de flesta gick hem med julkänsla i kroppen.

    På ena bilden syns Malve Dalslåen. Malve går i årskurs 6 på Ekeby skola och det här är första terminen han spelar fiol i en riktig orkester – roligt och utmanande!

    Anna Danielsson

  • Kulturprojekt

    Kulturprojekt

    Under läsåret är jag och min kollega Sofia del av ett kulturprojekt där vi åker ut till kommunens förskolor för att introducera dans och musik som ett kreativt uttryckssätt. På så sätt hoppas vi öka möjligheten för fler barn att ta del av kultur och kreativitet. 

    Projektet är även en satsning för att stärka Kulturskolans verksamhet på landsbygden. Genom att ta dansen och musiken ut till glesbygdsområdena kan alla barn ges möjlighet att delta i kreativt skapande.

    Just nu besöker vi förskolan Grankotten i Lysvik, där vi dansar och musicerar med temat Vinter. Kul tycker vi!

    Anna Danielsson

  • Anna, musiklärare på Sunne Kulturskola, presenterar sig

    Anna, musiklärare på Sunne Kulturskola, presenterar sig

    Hej! Jag heter Anna Danielsson och jobbar som musiklärare på Sunne Kulturskola.

    Jag är främst fiollärare, men undervisar även i piano. Under hösten arbetar jag också deltid som musiklärare på Fryxellska skolan (min gamla arbetsplats), där jag undervisar musik i helklass samt leder skolans kör. 

    Det bästa med mitt jobb är att jag får spela och sjunga med så många härliga elever och se dem utforska och utvecklas i musikens värld.

    För oss musiklärare är veckorna så här mot slutet av året alltid fullspäckade med repetitioner och olika förberedelser inför advent, Lucia och jul. 

    Häng med på en kulturrik vecka!

    Anna Danielsson

  • Jorden runt i jobbet

    Jorden runt i jobbet

    Vi vill prata ännu mer!  

    Det är ett önskemål från i princip alla våra elever. För flera är det bara på skolan man får chansen att prata mycket svenska. Hemma med familjen, om man har den med sig, blir det naturliga valet såklart att prata på sitt eget modersmål.  Vi har några olika tillfällen under veckan där vi fokuserar extra på pratet och vi tänkte berätta vad vi gör.

    En gång i veckan träffas hela SFI för och talar med varandra i mindre grupper. Vi blandar medvetet elever som har olika språk, skolbakgrund och språknivåer. Det blir en utmaning på olika sätt. De som kan mer blir samtalsledare och får stötta och de som är nybörjare i språket får ett utmärkt lärtillfälle.

    Sedan i vårvinter har elever från Bransch-SFI varit i skolans kök en förmiddag i veckan tillsammans med mig eller Najlaa och vår restauranglärare Katrin. Det här har gjort något med våra elever. Vi möts i en miljö där lärare-elevrollen suddas ut i kanterna och där den stora majoriteten tar och även får chansen att prata på ett helt annat sätt. Dels lär sig eleverna nya ord, begrepp, mått, ta och ge instruktioner men framförallt så ges tillfälle att prata om precis vad som helst. Allt och inget. Stort som smått. Det här har varit otroligt uppskattat från alla håll och vi hoppas få möjligheten att jobba så här även framöver. Kan sägas som exempel att eleverna har fått bidra med recept på mat eller bakverk från sina hemländer och vi har såklart bakat något av det mest svenska vi har-kanelbullar!

    Att flytta till ett nytt land – vare sig det är självvalt eller något man behövt göra så är det en tuff resa. Under mina 10 år som SFI-lärare har jag mött så många trevliga människor som jag fått möjlighet att lära känna och hjälpa med att komma in både språket och samhället. I utbyte har jag också fått lära mig otroligt mycket om andra språk, kulturer och traditioner. På ett sätt känns det som att åka jorden runt varje dag brukar jag tänka ibland.

    Många av er som läser det här har säkert en granne, vän eller arbetskompis som kommer från ett annat land. Det vi alla kan göra för att snabba på språkinlärningen och integrationen är att bli en del av den. Säga något extra, bjuda in på en kopp kaffe eller bara ett hej gör stor skillnad. Jag hoppas att du känner efter den här veckan att du vet mer om oss och vad vi gör. Kanske ses vi framöver i något sammanhang!

  • Bransch-SFI

    Bransch-SFI

    Jag, tillsammans med min kollega Najlaa, jobbar med elever som går Bransch-SFI.  All undervisning bygger på att våra elever ska bli bättre på svenska och få bra koll på samhället och arbetsmarknaden som den ser ut idag. Vi jobbar så mycket som möjligt med erfarenhetsbaserat lärande. Det betyder att undervisningen ska utgå från elevernas gemensamma erfarenheter. Vi försöker så gott det går att komma ut och besöka arbetsplatser och miljöer i närområdet. När vi jobbar med branscher och tema så delar vi in arbetet i tre delar:

    Förarbete

    Vi har lektioner innan där vi samlar ord, uttryck och talar om tidigare erfarenheter och kunskaper som eleverna har med sig. Eleverna planerar tillsammans med oss frågor som ska ställas under besöket.

    Studiebesök

    Vi gör ett besök och träffar människor på plats och får chansen att prata och höra svenska tillsammans med andra personer och lära oss hur det fungerar. 

    Efterarbete 

    Vi brukar ta många bilder som är bra att använda sig utav för att kunna återberätta det som vi har sett och hört. Eleverna jobbar nu med gemensamma erfarenheter från besöket. Slutprodukten blir någon form av redovisning, tex göra PowerPoints, skriva dialoger och spela upp för varandra eller skriva olika typer av texter. 

    Vi avslutade nyligen branschtemat ”Skog och miljö” och där fokuserade vi på allemansrätten samt jobb, utbildningsmöjligheter och miljöarbete i kommunen.

    Vi har varit på Sundsberget, besökt våtmarksområdet Björken och letat bär och svamp vid Hällsjön.

    Vi har även hälsat på elever och personal på SG/Södra Viken som tog oss med ut i skogen. Dave Boomsma visade oss Holmby återvinningscentral och berättade hur AME jobbar där med återbruk. På Sunne reningsverk fick vi en intressant rundtur av Gun-Britt Olsson.

  • Praktik-SFI

    Praktik-SFI

    Vi ska också berätta om Praktik-SFI där Madeleine och Ann jobbar. Men först skulle vi vilja att du tänker dig in i följande: Du kommer till ett annat land, du kan inte språket och du ska lära dig att läsa och skriva på det nya språket, utan att veta hur man gör det på ditt modersmål. Är du då också i medelåldern är det än svårare. Det vet du som försöker dig på att lära dig något nytt som vuxen, jämfört med när du var ung och gick i skolan.        Tänk känslan att ha varit nekad utbildning under uppväxten och nu äntligen får du börja!  

    Det är ingen liten utmaning för några av våra elever på Praktik-SFI.   

    Som hörs på namnet så ingår praktik i utbildningen. En eller två dagar i veckan är eleverna ute på en arbetsplats för att få en inblick i arbetslivet här i Sverige men främst för att utveckla språket. Därför kallas deras praktik för språkpraktik, där möjligheten att få prata med svenskar i ett naturligt sammanhang ska utveckla deras språkliga förmåga. 

    Praktiksamordnarna Emelie och Hanna letar praktikplatser efter samtal med eleven, där man diskuterar intressen och mål. Under språkpraktikens gång träffas elev, handledare på arbetsplatsen, praktiksamordnare från AME och SFI-lärare regelbundet för att följa upp elevens utveckling mot anställningsbarhet. Vad krävs för att kunna få jobb på den specifika arbetsplatsen? 

    På torsdagar har en del av eleverna Praktisk SFI tillsammans med personal från SFI och AME. Den dagen tränar de svenska samtidigt som de utför olika praktiska moment, t ex matlagning, snickeri, målning eller källsortering.  

    Övriga dagar på SFI tränar man läsa, skriva, prata och höra svenska genom olika teman med fokus på yrken och arbetsmiljöer. Vi gör studiebesök där personal berättar om sina arbeten och verksamheter. På eftermiddagarna studeras t ex matematik, arbetsmarknadskunskap, idrott eller datakunskap.

  • SFI som skolform

    SFI som skolform

    Idag tänkte jag att ni ska få mer förståelse för hur SFI som skolform fungerar. SFI är, förutom grundskolan och gymnasieskolan, en skolverksamhet som en kommun är skyldig att erbjuda.

    Här i Sunne har vi just nu ett 70-tal elever från alla världens hörn som studerar. Exempelvis Tyskland, Nederländerna, Ukraina, Syrien, Argentina, Afghanistan, Filippinerna, Mongoliet och Australien.

    SFI är utformat för att hjälpa våra nyanlända att lära sig svenska språket och förstå hur det svenska samhället fungerar.

    Vi har en läroplan som vi följer och det finns olika kurser med olika svårighetsgrader från A-D där D är den sista kursen. Beroende på hur mycket du kan innan du börjar, hur stor studievana du har så placeras du in i en kurs som motsvarar din nivå (A, B, C eller D). För att få gå vidare till nästa kurs görs nationella prov och andra typer av uppgifter som ska klaras av för att få godkänt. Man kan tänka att en elev som går igenom hela SFI (får betyg i kurs D) ska kunna språket motsvarande en årskurs 6 i svenska grundskolan.

    Det finns olika inriktningar också, inte bara kurser.

    Vi i Sunne har:

    • Praktik-SFI som kombinerar språkundervisning med praktiska moment och praktikplatser.
    • Bransch-SFI där kursen till stor del anpassas efter ett specifikt yrkesområde i kombination med studiebesök.

    På så sätt får deltagarna både språkkunskaper och yrkeskompetens, vilket underlättar integrationen på arbetsmarknaden. Vi gör inte detta på egen hand utan vi samarbetar till exempel med personal på AME inom ett projekt som heter Yrkesväg. Vi kommer berätta mer om det här och om de olika inriktningarna under veckan som kommer.

  • Petra på SFI presenterar sig

    Petra på SFI presenterar sig

    Hej på er!

    Jag heter Petra Lundell Larsson. Under den här veckan ska jag sköta bloggen och visa er lite vad vi på SFI jobbar med.

    Men först lite mer om vem jag är. I grunden är jag utbildad 1-7 lärare med fokus på språk och so-ämnen. Under årens lopp har jag jobbat på flera grundskolor här i kommunen. 2014 blev jag tipsad att det finns lärarjobb att söka på SFI. Jag hade faktiskt ingen aning om vad den förkortningen betydde när jag hörde den första gången 🙂 Men jag fick det förklarat och hängde med för att kolla upp hur det verkade. Och ja, jag kände verkligen att här vill jag jobba. Så hösten 2014 började jag jobba som SFI-lärare och parallellt vidareutbildade jag mig i Karlstad för att få rätt behörighet.

    Så vad betyder SFI? Förkortningen står för svenska för invandrare och det är precis det som vi fyller våra dagar med. Att lära Sunnebor, som kommer från alla världens hörn, svenska.

    SFI har under de sista 10 åren utvecklats och ändrats, från att under 2014 och några år framåt ta emot flest elever från den stora flyktingströmmen som kom till Sverige, till att idag mestadels bestå av elever med europeiskt ursprung. Detta betyder såklart att undervisningssätt och innehåll till viss del har ändrats över tid.

    En liten tillbakablick sedan augusti är att vi har flyttat hela vår verksamhet från gamla Fryxellska (Kulturskolan) till Lärcenter samt S/G Broby. Det var mycket jobb innan allt var på plats. Det är alltid betydligt mer än man tror när man sätter i gång ett sådant projekt… Möbler och en massa annat skulle flyttas och ordnas med. Vi fick som tur var mycket hjälp från AME-så tack igen:) Varför flytt? Tanken är att hela Komvux ska vara under samma tak och på så vis underlätta samarbete.

    Ni kommer den här veckan få en inblick i vad vi gör i de olika grupperna så häng gärna med in i vår verksamhet.

  • Tack till er som får allt att fungera

    Tack till er som får allt att fungera

    Vad vore en skola utan personal med servicefunktioner som ser till att allt fungerar? Det finns alltid ett behov hjälp med förrådstjänster, servade fordon, kopieringsmaskiner, IT tjänster, Schoolsoft, datorer, lösenordsbyten, vaktmästeri, underhåll, inköp och ekonomi som ska skötas. Stor eloge till alla er!

    Fritidsverksamhet, när man är 16 år och flyttar hemifrån till internat då brukar det kännas extra tryggt att ha internatföreståndare och fritidsledarna i närheten. Våra fritidsledare anordnar varierande aktiviteter och det är utmanande för två att räcka till för alla.

    Många fredagar väljer jag att äta ansjovismacka på förmiddagsrasten i matsalen. Det är en tradition som lever kvar sedan lång tid tillbaka. Tack för mig, önskar dig en trevlig helg. 

    Anna Thorstensson

  • Samarbeten med näringslivet – nyckeln till framtidens kompetens

    Samarbeten med näringslivet – nyckeln till framtidens kompetens

    Arbetsplatsförlagd praktik. Jag sitter vägg i vägg med APL samordnaren som stöttar eleverna inför, under och efter praktik. Alla elever har minst 15 veckor arbetsplatsförlagd praktik, vilket innebär att delar av yrkeskurser förläggs på en arbetsplats. Skolan har ett brett nätverk med olika branschföretag knutna till sig.

    Skolan har ett gott samarbete med praktikplatserna.  Utmanande när många elever har sin APL period samtidigt. Vår APL samordnare brukar dock finna på lösningar tillsammans med yrkeslärarna. På anpassade gymnasiet är praktiken mer individanpassad och där samarbetar lärarna mycket mer med praktikplatserna och vår praktiksamordnare handlägger.

    Vi har väldigt bra externa samarbeten med branschen och har branschrådsmöten för varje inriktning transport och skog. Branschråden består av representanter från olika branschföretag, fackliga organisationer, kommunpolitiker, elever och rektor som möts 3-4 gånger varje läsår. Ett forum för att utbyta idéer och diskutera utbildningsfrågor. Vi ingår i Teknikcollege som är en kvalitetsstämpel att vi bedriver hög kvalitet på vår skogliga utbildning.

    Anna Thorstensson

  • Eleven i fokus

    Eleven i fokus

    Stärka självkänslan hos eleven är ett viktigt uppdrag vi har. Varje elev har en lärare som också är mentor som håller extra koll på studieplanen och måendet för sina mentorselever.

    Vi har ett engagerat elevhälsoteam som består av specialpedagog, speciallärare, kurator, skolsköterska och rektorn på skolan som stöttar när studierna eller livet känns utmanande.

    Detta läsår fokuserar vi i undervisningen och elevhälsan särskilt på konceptet 10 goda vanor – hjärnberikande aktiviteter som sömn, rörelse, relationer med mera vilket vi hoppas spiller över på elevernas fritid.

    Anna Thorstensson

  • Våra yrkesproffs som gör skillnad

    Våra yrkesproffs som gör skillnad

    Skolans styrka är det naturnära läget men framför allt kunnig och kompetent personal som tillsammans skapar hög kvalitet på utbildningarna. Två gymnasieprogram – fordon och transportprogrammet och naturbruksprogrammet inriktning skog. På anpassade gymnasiet har vi programmen- Fordonsvård och godshantering och Skog, mark och djur.  Vi har totalt 260 elever på skolan.

    I yrkesämnena är trygghet och säkerhet centrala delar i vår verksamhet. Goda grundkunskaper stärker tryggheten, det börjar med säkerhetsrutiner. Våra elever är på väg in i yrken där de förväntas arbeta självständigt och ta stort ansvar i miljöer med tunga maskiner och potentiella risker. Det ställer höga krav både på eleverna och på oss som arbetar med dem. 

    Flera ämnen från grundskolan följer med och byggs på i gymnasiet som svenska, matematik, engelska, samhällskunskap, idrott och hälsa och några fler ämnen. Vi har lyckan att ha engagerade lärare som inspirerar och utmanar eleverna i olika situationer, ibland på de mest överraskande vis.

    Anna Thorstensson

  • Anna Thorstensson presenterar sig

    Anna Thorstensson presenterar sig

    Hej jag heter Anna Thorstensson och arbetar som tf biträdande rektor på SG Södra Viken. Du ska få följa med mig under en vecka på jobbet.

    Vem är jag?

    Jag bor i Sunne och har arbetat på skolan i många år.  Jag känner mig väl insatt i skolans verksamhet då jag tidigare haft rollen som lärare och förstelärare med olika skolutvecklingsuppdrag som till exempel hågkomstresor, ung företagsamhet med mera.  Min väg in i skolans värld gick via Karlstad universitet och jag har en gymnasielärarexamen och fil. magisterexamen. Idag jobbar jag mestadels administrativt och i min roll stöttar jag skolledningen tf rektor Magnus Persson i det dagliga arbetet som till stor del handlar om att skapa en stimulerande lärmiljö för både elever och lärare.

    Hur är det på Södra Viken?

    Min upplevelse är att Södra Viken är en dynamisk och naturskön arbetsplats med engagerade kollegor och elever mestadels från Värmland. Skolan har anor sedan 1947 och idag är vi omkring 300 personer när både elever och personal är på plats samtidigt, varav drygt hundra elever som bor på internatet.

    Vi utbildar främst ungdomar till att bli yrkesförare inom transport och skogsarbetare/maskinförare för skogsnäringen. Nu ingår allmän högskolebehörighet i alla yrkesprogram. Majoriteten av avgångseleverna har jobb efter avslutad utbildning vilket känns väldigt bra.

    Anna Thorstensson

  • Kollegor

    Kollegor

    Jag är lyckligt lottad som arbetar på en skola med så fantastiska kollegor. Från första dagen jag satt foten på Skäggebergsskolan har jag känt mig välkommen och uppskattad.  Vi har roligt ihop, vi löser problem ihop, vi utvecklas tillsammans och vi finns där för varandra och ställer upp.  Alla brinner för att utveckla eleverna och få dem att växa. Att arbeta i skolans värld är inte alltid superlätt men med bra och proffsiga kollegor blir det lättare.

    Så med mitt sista inlägg för den här veckan vill jag passa på att rikta ett stort tack till alla mina härliga kollegor! Tack! Ni är toppen!

    Med vänlig hälsning Fredrik

  • En blick in i vardagen

    En blick in i vardagen

    När jag lämnat av mina barn på förskola och skola tar jag alltid en kopp kaffe och startar upp datorn. Teams och Schoolsoft kollas igenom för att få koll på dagens meddelanden och frånvaro.

    Därefter går jag bort mot idrottshallen och förbereder dagens första lektion. Plockar fram material, skriver på tavlan och inväntar första klassen.

    Skolan är en mobilfri zon och har man idrott första lektionen på morgonen så samlar jag in mobiltelefonerna innan eleverna går in i omklädningsrummen. Under dagen går jag sedan upp med mobilerna till elevernas klassrum som de sedan får när de ska gå hem. Det är viktigt att omklädningsrummen blir en trygg plats för eleverna. Jag håller mig alltid i nära anslutning till omklädningsrummen för att trygga upp och så att eleverna vet var jag finns ifall de vill mig något.

      De flesta dagarna har jag lektioner fram till lunch och då äter jag oftast pedagogisk lunch, vilket betyder att man äter med eleverna i matsalen. Den pedagogiska lunchen är ett toppentillfälle att sitta och snacka med eleverna för att på så sätt bygga relationer med dem utöver lektionerna.

      Efter lunchen har jag oftast min egen rast och då tar man sig till personalrummet för att surra lite med kollegor och ta sig en kopp kaffe. Efter rasten har jag oftast en kortare planeringstid och då kan man behöva kolla om det hänt något nytt på datorn och sedan gå bort och förbereda nästa lektionspass. När sista lektionen för dagen är slut så har jag vissa dagar lite längre planeringstid och det varierar med vad man behöver sitta med för dagen.

      På eftermiddagen är det oftast tid för möten av olika slag så som arbetslagsmöten, APT, fortbildningar, skolmöten och annat smått och gått.

      Utöver den vanliga arbetstiden som är schemalagd så har vi lärare även 10-timmar förtroendetid att spendera i veckan. Den tiden kan man välja vart man gör den och förtroendetiden använder man i stort sett på det sättet som man själv vill och behöver. Vissa dagar sitter jag kvar på jobbet och planerar, andra dagar sitter jag hemma. Det är dem där extra 10-timmarna i veckan som gör att vi lärare också får ”sommarlov”.

    Fredrik Ström