När klockan slår 06.30 drar våra telefoner igång och vi sitter uppkopplade på Time Care Pool, beredda att försöka lösa den korttidsfrånvaro som kan tänkas komma in.
Vissa morgnar är mer intensiva än andra och tillgängligheten på vikarier kan variera. Har vi tur finns det personal som har resurs eller ligger tillgängliga och då är det bara att boka på utifrån det behov som verksamheten har. Andra gånger krävs det ett antal telefonsamtal, pusslande och trixande för att ro saker i hamn. Sådana morgnar samarbetar vi flitigt med våra planerare för att lösa så att alla våra äldre får den hjälp de ska ha under dagen.
Jag och min kollega Marietar emot frånvaro och bokar in tillgängliga vikarier i vårt system Time Care Pool.
Jag är lyckligt lottad som arbetar på en skola med så fantastiska kollegor. Från första dagen jag satt foten på Skäggebergsskolan har jag känt mig välkommen och uppskattad. Vi har roligt ihop, vi löser problem ihop, vi utvecklas tillsammans och vi finns där för varandra och ställer upp. Alla brinner för att utveckla eleverna och få dem att växa. Att arbeta i skolans värld är inte alltid superlätt men med bra och proffsiga kollegor blir det lättare.
Så med mitt sista inlägg för den här veckan vill jag passa på att rikta ett stort tack till alla mina härliga kollegor! Tack! Ni är toppen!
När jag lämnat av mina barn på förskola och skola tar jag alltid en kopp kaffe och startar upp datorn. Teams och Schoolsoft kollas igenom för att få koll på dagens meddelanden och frånvaro.
Därefter går jag bort mot idrottshallen och förbereder dagens första lektion. Plockar fram material, skriver på tavlan och inväntar första klassen.
Skolan är en mobilfri zon och har man idrott första lektionen på morgonen så samlar jag in mobiltelefonerna innan eleverna går in i omklädningsrummen. Under dagen går jag sedan upp med mobilerna till elevernas klassrum som de sedan får när de ska gå hem. Det är viktigt att omklädningsrummen blir en trygg plats för eleverna. Jag håller mig alltid i nära anslutning till omklädningsrummen för att trygga upp och så att eleverna vet var jag finns ifall de vill mig något.
De flesta dagarna har jag lektioner fram till lunch och då äter jag oftast pedagogisk lunch, vilket betyder att man äter med eleverna i matsalen. Den pedagogiska lunchen är ett toppentillfälle att sitta och snacka med eleverna för att på så sätt bygga relationer med dem utöver lektionerna.
Efter lunchen har jag oftast min egen rast och då tar man sig till personalrummet för att surra lite med kollegor och ta sig en kopp kaffe. Efter rasten har jag oftast en kortare planeringstid och då kan man behöva kolla om det hänt något nytt på datorn och sedan gå bort och förbereda nästa lektionspass. När sista lektionen för dagen är slut så har jag vissa dagar lite längre planeringstid och det varierar med vad man behöver sitta med för dagen.
På eftermiddagen är det oftast tid för möten av olika slag så som arbetslagsmöten, APT, fortbildningar, skolmöten och annat smått och gått.
Utöver den vanliga arbetstiden som är schemalagd så har vi lärare även 10-timmar förtroendetid att spendera i veckan. Den tiden kan man välja vart man gör den och förtroendetiden använder man i stort sett på det sättet som man själv vill och behöver. Vissa dagar sitter jag kvar på jobbet och planerar, andra dagar sitter jag hemma. Det är dem där extra 10-timmarna i veckan som gör att vi lärare också får ”sommarlov”.
En god lektionsstruktur med tydliga ramar och förhållningsregler gör det enklare för eleverna att lyckas på lektionerna. I början på terminen går jag alltid igenom förhållningsregler på idrotten tillsammans med eleverna. Visst händer det då och då att man behöver påminna eleverna om dessa förhållningsregler och då vet de vet egentligen vad som gäller. Utöver förhållningsregler så gör man även anpassningar både utifrån grupp och utifrån individ för att försöka ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt att lyckas.
En vanlig lektion kan se ut så här:
När det är dags för idrott ställer klassen upp utanför ingången till idrottshallen dit jag kommer och välkomnar dem in. Om någon elev glömt att ta med sig idrottskläder plockar jag fram lånekläder som finns att låna om man vill. Eleverna byter sedan om i omklädningsrummen och väntar på att få klartecken att komma ner i salen.
Väl i salen sätter sig eleverna på sina förbestämda samlingsplatser intill tavlan där jag tar närvaro, har genomgång av dagens lektionsupplägg och går igenom uppvärmningen. Samlingsplatserna är toppen för då sitter eleverna i fyra olika grupper (gul, röd, blå och grön) och dessa grupper använder jag ofta för att dela in klassen i olika lag eller stationsgrupper.
Uppvärmningen är oftast någon form av kortare aktivitet för att få igång kroppen och knoppen.
Efter uppvärmningen sätter sig eleverna återigen på sina samlingsplatser och då går jag igenom huvudaktiviteten. Huvudaktiviteten genomförs.
När lektionen börjar lida mot sitt slut plockar vi ihop sedan tar vi återigen en samling och då knyter vi ihop säcken. Vi pratar exempelvis om hur aktiviteten kan påverka hälsan eller om vad vi har tränat på idag. Eleverna får sedan gå upp i omklädningsrummen för att duscha och byta om.
Ämnet idrott och hälsa är ett otroligt roligt men också ett väldigt utmanande ämne att undervisa i. Den digitala utvecklingen har under många år påverkat elevernas mående och idrottande negativt och allt fler barn blir mer och mer stillasittande. Jag upplever att fler elever inte är vana att röra på sig på samma sätt som tidigare. Det känns därför väldigt givande att jag i min roll som idrottslärare får vara en del av att utveckla elevernas rörelseglädje. Att guida dem i att finna det fantastiska med att vistas utomhus och att ge dem livsviktig kunskap kring hälsa och levnadsvanor.
Mycket av idrottsundervisningen handlar om att låta eleverna upptäcka olika sätt att aktivera sig på. Vi testar och lär oss alla möjliga typer av lekar, idrotter och aktiviteter både inomhus och utomhus året runt. Vi lär oss också viktiga livskunskaper så som kunskap kring hälsa och livsstil, livräddning, att visa hänsyn och samarbeta, orientering, samt rättigheter och skyldigheter utifrån allemansrätten.
Tja tja bloggen! Det känns lite läskigt, nervöst och utmanande att jag ska ge mig på att blogga en vecka. Jag har egentligen aldrig tidigare haft några funderingar på att blogga och jag är inte alls särskilt bra på sociala medier. MEN jag tycker om att utmanas så jag får väl ge det ett försök. Den här veckan kommer ni få följa med mig på jobbet. Jag heter Fredrik och jag arbetar som lärare i ämnet idrott och hälsa på Skäggebergsskolan.
Jag är uppvuxen i Skogås utanför Stockholm, läste till lärare på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, flyttade till Sunne 2019 och hamnade till slut på härliga Skäggebergsskolan. En riktigt toppenskola med härliga elever och otroligt skickliga kollegor. Förutom att undervisa i idrott är jag också mentor i årskurs fyra tillsammans med två fantastiska mentorskollegor. Sedan ett par år tillbaka är jag även skyddsombud på skolan och just denna termin håller jag på att läsa en handledarutbildning vilket så småningom kommer innebära att jag kommer få ta emot lärarstudenter och handleda dem på deras väg att bli lärare.
Under veckan kommer ni få en liten inblick i ämnet idrott och hälsa samt att få en titt på hur min vardag som lärare på Skäggebegsskolan kan se ut.
Återvinningscentralen tar emot avfall från både privatpersoner och företag. Privatpersonerna sorterar sitt avfall och placerar detta i avsedda behållare, så kallade lastväxlarflak. En utsedd entreprenör tömmer sedan dessa på varje avfalls mellanlager innan det lastas upp och går iväg till olika mottagare.
Miljöstationen
En miljöstation finns, där man kan lämna Farligt avfall i form av Färg, oljor, småkemikalier, batterier, ljuskällor, elektronikskrot m.m. Detta avfall sorteras och packas av personalen och hämtas av utsedd entreprenör som tar detta till behandling eller återvinning. Större företag, både lokala och från andra kommuner levererar ofta sitt avfall i lastväxlarflak och då vägs avfallet och kunden betalar för detta ett pris per ton.
Våra uppgifter
På Återvinningscentralen så jobbar 5 personer med förekommande sysslor som är bl.a. att vägleda kunder att sortera rätt, väga in avfall men även att väga avfall som går ut från området. Alla dessa uppgifter lagras i ett statistikprogram i vågdatorn.
Insamlat restavfall och matavfall tas emot från Sunne, Torsby och Munkfors Kommuner, men även en viss del av detta även från Hagfors Kommun. När farligt avfall kommer in eller går ut så upprättas ett transportdokument och man anger en Avfallskod för avfallet. Detta rapporteras sedan till Naturvårdsverket, vilken som är Avlämnare, Transportör, Mottagare och även vikten.
Andra förekommande sysslor är att sortera osorterat avfall som kommer in. Med åren så har sådant avfall minskat tack vare avfallslämnarna har fått högre krav på sig och att priset på osorterat avfall är betydligt högre. Ofta så uppges att ett lass innehåller ett viss avfallsslag med vid tippning så kanske det upptäcks att det innehåller något annat, då får man klassa om lasset till något annat, t.ex till sortering.
Städning av området ingår ju också som arbetsuppgift och med hjälp av andra avdelningar på kommunen och entreprenörer så hålls även området rent från gräs och busksly som växer.
Andra sysslor är att lasta upp avfall som utsedda entreprenörer hämtar, så som Matavfall, Restavfall, Brännbart, Papper, Metallskrot, Gips, Träpallar, Tryckimpregnerat trä m.m. Vanligt träavfall flisas på plats på Holmby och hämtas av flisbilar som kör detta till förbränning. Vissa saker deponeras fortfarande på Holmby. Detta är så kallat ”inert” material, spegelglas, fönsterglas, keramik, porslin, kakel, stenullsisolering, betong, asbest. Förut så deponerades även gips men numer så skickas detta på återvinning.
Meröppet lanseras
Kvälls och helgjobb förekommer också då man har öppet Tisdag och Torsdag kväll samt Lördag förmiddag. Under Hösten nu så införs även ”Meröppet” för privatpersoner, vilket innebär att folk ska kunna komma in på Återvinningscentralen efter stängning. Man får då först gå en kurs för att bli godkänd, sedan får man en inloggning till grinden.
Att jobba på Återvinningscentralen innebär att man många gånger måste vara en ”problemlösare” då både privatpersoner och företag dyker upp, oftast utan förvarning, med olika slags avfall som man vill bli av med. I arbetsuppgifterna ingår också att hämta Farligt avfall vid Sunne Kommuns verksamheter. På Holmby så finns flera maskiner så som 2 st hjullastare, grävmaskin, truck, kompaktor, mindre lastbil och en mindre skåpbil.
På Holmby finns en gasanläggning som suger upp gas som bildas i deponin. Detta är en blandning av flera olika gaser men den största delen är Metangas som är en växthusgas men som också är brännbar. Denna gas bildas för att man förr körde ut organiskt material som täcktes över till syrefri miljö. Gasen går till en gaspanna där den förbränns och bildar värme till lokalerna och fordonsvågen på Holmby.
Värme skickas också till närmaste grannen Häggmarks Byggmodul. Lakvatten som deponin fäller ut samlas upp i ett dike och passerar sedan genom tre stycken olika lakdammar för att sedan passera genom en stor grusbädd. Sommartid så sprutas också lakvatten ut i en energiskog norr om deponin där växligheten tar upp en del av lakvattnet. Det som återstår sedan rinner tillbaks till lakdammarna och passerar genom systemet en gång till.
Allt detta kräver ju en viss tillsyn och alla mätvärden loggas på kommunens digitala övervakningssystem, VA Operatör. På området så har också Arbetsmarknadsenheten sitt tält för återbruk där folk kan lämna in saker som man tycker är för fina för att kasta. Kanske kan någon annan person kan göra sig nytta av det istället. Dessa saker sorteras och körs sedan ner till Ekebyvägens återbruksvaruhus.
Jag heter Anna-Carin och jag jobbar som GIS-ingenjör på Sunne kommun.
GIS står för geografiska informationssystem, vilket innebär att jag har hand om kommunens kartsystem. Enligt definitionen på ett GIS skall det klara av insamling, lagring, åtkomst, bearbetning, analys och presentation av geografiska data.
Tillsammans med vår IT-avdelning har jag ansvar för våra kartsystem och att våra olika yrkesgrupper kan se i kartan vad man behöver för sina arbetsuppgifter.
En del av mina arbetsuppgifter är att se till att de ledningar, såsom vatten/avlopp, gatubelysning och annan kanalisation blir noggrant inmätt, inlagd i kartan, och sen kunna sättas ut om det ska grävas i framtiden. Vi är med i Ledningskollen, där man både företag och privatperson kan beställa utsättning om man ska gräva där man misstänker det kan finnas ledningar.
I mina arbetsuppgifter ingår att ajourhålla vår primärkarta. Primärkarta är kommunens egen detaljinmätta karta. I våra tätorter ska byggnader, vägar och andra detaljer som man behöver för planering mm mätas in och läggas in i kartan.
Jag tar fram grundkartor, vilka ligger till grund för nya detaljplaner, och nybyggnadskartor för fastigheter som ska bebyggas.
Webkartan, Sunnekartan, jag lägger grunden och ser till att platser och händelser syns i kartan och vår kommunikationsavdelning knyter information till dessa.
På bilden syns en terrängmodell med höjder som våra grävmaskinister använder och kör efter.
Av dessa 140 liter dricker vi i snitt 2 liter. Det kan verka väldigt lite, men fundera lite på hur ofta ni använder kranen, slangen, duschen, toan, disk- och tvättmaskinen i förhållande till hur ofta ni dricker ett glas vatten. Tillgång till rent och hälsosamt vatten är en av de äldsta och mest grundläggande pelarna som bygger ett samhälle. Därför är det av yttersta vikt att vi tillsammans värnar om det.
1861 byggdes Sveriges första vattenverk (Skanstullsverket) i Stockholm som gjorde det mycket lättare för stadens snabbt växande befolkning att få tillgång till rent dricksvatten. Men det tog tid innan hela befolkningen fick tillgång till rent vatten och sedan dess har bestämmelserna kring kommunernas ansvar för försörjning, tekniken för att rena och arbetet kring distribution av dricksvatten har utvecklats mycket.
Sunnes vattenverk
I Sunne kommun har vi idag åtta vattenverk i olika storlekar som försörjer varsitt så kallat försörjningsområde. Vissa är väldigt små och andra betydligt större och det gäller även de vattentäkter, det vill säga de grundvattensamlingar, som används för att producera dricksvattnet. Vattenkvaliteten i både grundvattnet och det färdiga dricksvattnet granskas noga och prover tas enligt rådande bestämmelser året runt. Gemensamt för alla våra vattentäkter är att det grundvatten vi använder är av hög kvalité, även om det innan beredning på vissa platser innehåller rätt höga mängder naturligt förekommande järn och mangan. Men det får vi bort innan vattnet levereras till er. Lyckligtvis så är vi förskonade från mer bekymrande kemiska föroreningar och alla vattentäkter har provtagits för PFAS utan anmärkningar.
Gemensamt arbete ger resultat
Utöver vår goda vattenkvalité så har vi även tillgång till relativt stora ansamlingar grundvatten som fylls på snabbt via vattnets naturliga kretslopp. Som ett extra plus för både oss och miljön så kan vi kan i vår statistik se en tydligt nedåtgående trend i mängden grundvatten som vi måste använda för att producera det dricksvatten som behövs. Det beror bland annat på vår driftpersonals ihärdiga arbete med att hitta och åtgärda tidigare dolda läckor och arbetet med att byta ut föråldrade vattenledningar. Men det beror också på att ni som konsumenter använder vattnet på ett klokt vis. Det är en utveckling som vi tillsammans behöver hålla i och fortsätta arbeta för. Även om vi tack och lov inte drabbats av den vattenbrist som det rapporterats om på flera andra platser i landet under denna sommar så är det klokt att fortsatt utveckla vår gemensamma hushållning med vattnet.
Vi som arbetar med dricksvattnet här på VA och renhållningsenheten ägnar oss inte bara åt statistik, kundservice och den dagliga driften av våra vattenverk. Vi arbetar också väldigt strategiskt med hur vi kan utveckla och förbättra verksamheten och vara bättre förberedda inför framtiden. Just säkerhet och beredskap har varit väldigt aktuella utvecklingsfrågor de senaste åren, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på oroligheterna som pågår i vår omvärld. Så det kan hända att ni ser våra nödvattentankar utställda då och då eller att ni får vara med på någon nödvattenövning i framtiden om ni jobbar med oss här på kommunen. Övning ger färdighet! Förresten, det är snart dags för beredskapsveckan, så passa på att läsa på lite om hemberedskap, det är inte svårt men kan vara ovärderligt om något oväntat händer.
Inom snar framtid kommer vi även att i enighet med EU:s dricksvattendirektiv och Livsmedelsverkets vägledning publicera mer information gällande vår dricksvattenkvalitet, beredningsprocessen och enklare konsumentråd på vår hemsida. Så snart kommer det finnas lite mer att läsa från vår verksamhet utöver det som nämnts här.
Ett fungerande spillvattensystem är grundläggande för vår hälsa och miljö och har till uppgift att leda bort och rena spillvatten på ett effektivt, miljömässigt och hygieniskt sätt. Det spillvatten som vi spolar ned i våra ledningar kommer till ett reningsverk där det renas innan det släpps åter ut i naturen. Spola endast ned det som hör hemma i spillvattensystemet.
Reningen är beroende av välmående mikroorganismer som bidrar till att bryta ned det organiska materialet som kommer från oss människor. Kommer det in ex kemikalier, färg mm kan det förstöra processen. Takavvattning och dräneringsvatten kan också påverka reningsprocessen.
När spillvattnet har renats återstår det ett fastare material som vi kallar för slam. Det innehåller fortfarande näringsämnen som kan användas som gödsel. För att skapa en bättre kvalitet på slammet arbetar Sunne kommun enligt Revaq. Revaq är Svenskt vattens certifieringssystem med syfte att hindra farliga ämnen att nå reningsverken Därmed kan vi uppnå ett hållbart kretslopp av växtnäring och organiskt material via slamanvändning på åkermark.
Det innebär att vi bedriver ett uppströmsarbete gentemot våra medborgare och verksamhetsutövare. Sunne kommun tilldelades 2024-års REVAQ-pris. Vill ni veta mer om vår verksamhet kan ni boka in ett studiebesök.
I vår vardag är det lätt att ta rent vatten och fungerande avfallshantering för givet. Men bakom kulisserna arbetar många engagerade medarbetare för att säkerställa att våra samhällen är rena, trygga och hållbara. Två av de mest grundläggande funktionerna i detta arbete är VA (Vatten och Avlopp) och renhållning.
Rent vatten – en livsnödvändighet
VA-verksamheten ansvarar för att leverera dricksvatten av hög kvalitet till hushåll och företag, samt att ta hand om avloppsvattnet på ett miljömässigt säkert sätt. Det handlar om:
Vattenproduktion – från råvatten till färdigt dricksvatten.
Distribution – via ett omfattande ledningsnät.
Avloppsrening – där förorenat vatten renas innan det återförs till naturen.
Renhållning – mer än bara sopor
Renhållning handlar om att samla in, transportera och behandla avfall på ett sätt som är säkert för både människor och miljö. Det inkluderar:
Hushållsavfall – det vi slänger i soptunnan.
Källsortering och återvinning – för att minska mängden restavfall.
Holmby ÅVC- där du kan lämna ditt grovavfall
Farligt avfall – som kräver särskild hantering.
Information och beteendepåverkan – för att hjälpa invånare att göra rätt.
En av de vanligaste frågorna vi får är att man vill ha längre öppet på Holmby ÅVC. Nu kommer vi att ge våra besökare den möjligheten genom Meröppet.Meröppet är en service där du som privatperson kan lämna ditt sorterade avfall på Holmby återvinningscentral utöver ordinarie öppettider. Läs mer om det på sunne.se.
Under veckan berättar några av medarbetarna mer om vår verksamhet.
Förra veckan var jag på fortbildning med Region Värmland, och nu har jag börjat titta på hur vi kan förbättra våra texter på sunne.se/bibliotek och bibliotekvarmland.se/sunne. Målet är att göra innehållet mer lättförståeligt, inkluderande och relevant för dig som besöker våra sidor.
Jag försöker se på texterna med era ögon – vad fungerar, vad saknas, vad kan bli bättre? Det är ett arbete som precis har börjat, men jag ser fram emot att se vart det leder.
Tack för att du hängt med mig under veckan här på bloggen! Har du tankar, frågor eller bara vill säga hej – hör gärna av dig. Och du vet väl att du också kan få hjälp med teknikfrågor hos oss? Jag finns här för att stötta dig i den digitala vardagen.
Torsdagar är en av de dagar då det händer lite extra på biblioteket. Det är nämligen då – tillsammans med tisdagar – som vi får lådor med böcker från andra bibliotek i länet. Ibland är det böcker som tillhör oss och som varit ute på äventyr i andra kommuner, och ibland är det böcker från andra bibliotek som nu ska lånas av någon här i Sunne.
Det är ett fint exempel på hur vårt samarbete inom Bibliotek Värmland fungerar. Som låntagare kan du låna fritt mellan alla bibliotek i nätverket – och kanske är det just idag som din efterlängtade bok dyker upp i en av lådorna?
Av någon anledning brukar onsdagar vara den lugnaste dagen i veckan här på biblioteket. Det ger mig chansen att vara lite extra närvarande i biblioteksrummet, där jag finns till hands för alla som kommer in – oavsett om det gäller e-böcker, utskrifter, lånekort eller bara en boktipsfråga. Jag hjälper gärna till!
När det är lite lugnare kan jag ibland hinna lägga några bitar på vårt besökspussel under lunchrasten. Har du sett det? Det står framme för alla som vill ta en liten paus och pussla en stund. Det är ett uppskattat inslag – många stannar till en stund innan de går vidare. På bilden ser ni mig och Dima som passade på att lägga några bitar tillsammans.
Dagen började med ett klassiskt uppdrag för en IT-bibliotekarie: att uppdatera våra besöksdatorer. Det låter kanske spännande, men ärligt talat handlar det mest om att titta på kod som rullar förbi på skärmen och hoppas att allt går som det ska. Inget dramatiskt – men viktigt.
Det är ett bra exempel på allt det där som sker bakom kulisserna. Små tekniska problem som behöver lösas snabbt, så att du som besökare inte märker av dem. Ibland går det smidigt, ibland inte. Som när skrivaren plötsligt bestämde sig för att strejka helt – den ville varken skriva ut eller samarbeta. Då fick vi kalla in experthjälp, och efter lite trixande och tålamod var den igång igen, som om inget hade hänt.
Så ser det ofta ut i min vardag – mycket som inte syns, men som gör stor skillnad för att allt ska fungera för dig som använder biblioteket.
Jag vet inte riktigt hur det blev så här, men nu bloggar jag – trots att jag aldrig fastnade för bloggtrenden när den var som störst. Men nu kör vi!
Jag heter Sanna och jobbar som IT-bibliotekarie i Sunne. Vad gör en sådan? Lite av varje faktiskt – allt från att fixa med digitala tjänster och hjälpa besökare med teknik, till att sätta upp böcker och hålla koll på system.
Jag är född på västkusten, uppvuxen i Västergötland och har bott i Värmland i drygt tio år. Efter några svängar på olika bibliotek är jag nu tillbaka i Sunne, och trivs med att blanda teknik, pedagogik och problemlösning.
Under veckan tänkte jag dela med mig av små glimtar från mitt jobb – både det som syns och det som händer bakom kulisserna. Häng gärna med!
Denna vecka är det min tur att ta över bloggen och Instagram.
Jag heter Kent Albinsson och är enhetschef på offentlig miljö, som ligger under verksamheten Samhällsbyggnad.
Offentlig miljö har ansvaret för den offentliga miljön i Sunne kommun där följande verksamheter ingår, gator, vägar, gång och cykelvägar, parker, lekplatser idrottsanläggningar, vandringsleder, samhällsplanering, anläggningslag, vaktmästarna, fritidsbanken och elektrikerna.
Alla ni som jobbar på offentlig miljö gör ett fantastiskt jobb.
Välkommen att följa med mig under en vecka på Instagram.
Med vänliga hälsningar Kent Albinsson Enhetschef offentlig miljö.
Jag är utbildad sociolog från Karlstads universitet, där jag läste Samhällsanalytikerprogrammet. Utbildningen gav mig verktyg att förstå både individ, organisation och samhälle – från mikro- till makroperspektiv.
Jag har lärt mig att:
Leda projekt och utvärdera min egen roll i gruppen.
Se helheter och tänka i flera perspektiv.
Vara självkritisk och lyhörd i mitt ledarskap.
Jag har även kompletterat med kurser i arbetsrätt, ledarskap och AI viktiga områden i en föränderlig arbetsmarknad.
På onsdagar har vi dessutom Idrottsdag inom Yrkesväg – en uppskattad dag där deltagarna får vara aktiva och ha roligt tillsammans.
Jag heter Hanna Fahlén och arbetar som praktiksamordnare på Arbetsmarknadsenheten i Sunne kommun. Min tjänst är en del av det ESF-finansierade projektet Yrkesväg, där vi arbetar för att skapa ett nytt arbetssätt kring praktikplatser och stärka samverkan inom kommunen.
Den här veckan får ni följa med mig och mina kollegor i vårt arbete – häng med!
15 september : Veckan drar igång!
På schemat den här veckan:
Möten och studiebesök hos olika enhetschefer inom kommunen.
Besök på Idrott och Praktisk SFI, en viktig del av Yrkesväg.
Ett besök på en extern praktikplats där vi träffar en SFI-praktikant och hör om deras upplevelse.
Vi vill visa hur vi arbetar för att skapa meningsfull praktik och samverkan i Sunne kommun.
