Här lagar vi Lunch med dessert och middag till kommunens äldreboende (SÄBO). Vi lagar även lunchen till en hel del av LSS dagliga verksameheter såsom Bergskog Sundsberg med mera.
Maten som levereras till våra boenden Hagen ,Salla, Selmagården, Sjövik packas i kantiner och i vagnar som sen transporteras ut till respektive boende.
Bloggen den här veckan har hamnat hos oss på Måltidsservice och Allegårdens kök. Under veckan berättar vi lite mer om vår verksamhet och hur vi jobbar.
Det är ett önskemål från i princip alla våra elever. För flera är det bara på skolan man får chansen att prata mycket svenska. Hemma med familjen, om man har den med sig, blir det naturliga valet såklart att prata på sitt eget modersmål. Vi har några olika tillfällen under veckan där vi fokuserar extra på pratet och vi tänkte berätta vad vi gör.
En gång i veckan träffas hela SFI för och talar med varandra i mindre grupper. Vi blandar medvetet elever som har olika språk, skolbakgrund och språknivåer. Det blir en utmaning på olika sätt. De som kan mer blir samtalsledare och får stötta och de som är nybörjare i språket får ett utmärkt lärtillfälle.
Sedan i vårvinter har elever från Bransch-SFI varit i skolans kök en förmiddag i veckan tillsammans med mig eller Najlaa och vår restauranglärare Katrin. Det här har gjort något med våra elever. Vi möts i en miljö där lärare-elevrollen suddas ut i kanterna och där den stora majoriteten tar och även får chansen att prata på ett helt annat sätt. Dels lär sig eleverna nya ord, begrepp, mått, ta och ge instruktioner men framförallt så ges tillfälle att prata om precis vad som helst. Allt och inget. Stort som smått. Det här har varit otroligt uppskattat från alla håll och vi hoppas få möjligheten att jobba så här även framöver. Kan sägas som exempel att eleverna har fått bidra med recept på mat eller bakverk från sina hemländer och vi har såklart bakat något av det mest svenska vi har-kanelbullar!
Att flytta till ett nytt land – vare sig det är självvalt eller något man behövt göra så är det en tuff resa. Under mina 10 år som SFI-lärare har jag mött så många trevliga människor som jag fått möjlighet att lära känna och hjälpa med att komma in både språket och samhället. I utbyte har jag också fått lära mig otroligt mycket om andra språk, kulturer och traditioner. På ett sätt känns det som att åka jorden runt varje dag brukar jag tänka ibland.
Många av er som läser det här har säkert en granne, vän eller arbetskompis som kommer från ett annat land. Det vi alla kan göra för att snabba på språkinlärningen och integrationen är att bli en del av den. Säga något extra, bjuda in på en kopp kaffe eller bara ett hej gör stor skillnad. Jag hoppas att du känner efter den här veckan att du vet mer om oss och vad vi gör. Kanske ses vi framöver i något sammanhang!
Jag, tillsammans med min kollega Najlaa, jobbar med elever som går Bransch-SFI. All undervisning bygger på att våra elever ska bli bättre på svenska och få bra koll på samhället och arbetsmarknaden som den ser ut idag. Vi jobbar så mycket som möjligt med erfarenhetsbaserat lärande. Det betyder att undervisningen ska utgå från elevernas gemensamma erfarenheter. Vi försöker så gott det går att komma ut och besöka arbetsplatser och miljöer i närområdet. När vi jobbar med branscher och tema så delar vi in arbetet i tre delar:
Förarbete
Vi har lektioner innan där vi samlar ord, uttryck och talar om tidigare erfarenheter och kunskaper som eleverna har med sig. Eleverna planerar tillsammans med oss frågor som ska ställas under besöket.
Studiebesök
Vi gör ett besök och träffar människor på plats och får chansen att prata och höra svenska tillsammans med andra personer och lära oss hur det fungerar.
Efterarbete
Vi brukar ta många bilder som är bra att använda sig utav för att kunna återberätta det som vi har sett och hört. Eleverna jobbar nu med gemensamma erfarenheter från besöket. Slutprodukten blir någon form av redovisning, tex göra PowerPoints, skriva dialoger och spela upp för varandra eller skriva olika typer av texter.
Vi avslutade nyligen branschtemat ”Skog och miljö” och där fokuserade vi på allemansrätten samt jobb, utbildningsmöjligheter och miljöarbete i kommunen.
Vi har varit på Sundsberget, besökt våtmarksområdet Björken och letat bär och svamp vid Hällsjön.
Vi har även hälsat på elever och personal på SG/Södra Viken som tog oss med ut i skogen. Dave Boomsma visade oss Holmby återvinningscentral och berättade hur AME jobbar där med återbruk. På Sunne reningsverk fick vi en intressant rundtur av Gun-Britt Olsson.
Vi ska också berätta om Praktik-SFI där Madeleine och Ann jobbar. Men först skulle vi vilja att du tänker dig in i följande: Du kommer till ett annat land, du kan inte språket och du ska lära dig att läsa och skriva på det nya språket, utan att veta hur man gör det på ditt modersmål. Är du då också i medelåldern är det än svårare. Det vet du som försöker dig på att lära dig något nytt som vuxen, jämfört med när du var ung och gick i skolan. Tänk känslan att ha varit nekad utbildning under uppväxten och nu äntligen får du börja!
Det är ingen liten utmaning för några av våra elever på Praktik-SFI.
Som hörs på namnet så ingår praktik i utbildningen. En eller två dagar i veckan är eleverna ute på en arbetsplats för att få en inblick i arbetslivet här i Sverige men främst för att utveckla språket. Därför kallas deras praktik för språkpraktik, där möjligheten att få prata med svenskar i ett naturligt sammanhang ska utveckla deras språkliga förmåga.
Praktiksamordnarna Emelie och Hanna letar praktikplatser efter samtal med eleven, där man diskuterar intressen och mål. Under språkpraktikens gång träffas elev, handledare på arbetsplatsen, praktiksamordnare från AME och SFI-lärare regelbundet för att följa upp elevens utveckling mot anställningsbarhet. Vad krävs för att kunna få jobb på den specifika arbetsplatsen?
På torsdagar har en del av eleverna Praktisk SFI tillsammans med personal från SFI och AME. Den dagen tränar de svenska samtidigt som de utför olika praktiska moment, t ex matlagning, snickeri, målning eller källsortering.
Övriga dagar på SFI tränar man läsa, skriva, prata och höra svenska genom olika teman med fokus på yrken och arbetsmiljöer. Vi gör studiebesök där personal berättar om sina arbeten och verksamheter. På eftermiddagarna studeras t ex matematik, arbetsmarknadskunskap, idrott eller datakunskap.
Idag tänkte jag att ni ska få mer förståelse för hur SFI som skolform fungerar. SFI är, förutom grundskolan och gymnasieskolan, en skolverksamhet som en kommun är skyldig att erbjuda.
Här i Sunne har vi just nu ett 70-tal elever från alla världens hörn som studerar. Exempelvis Tyskland, Nederländerna, Ukraina, Syrien, Argentina, Afghanistan, Filippinerna, Mongoliet och Australien.
SFI är utformat för att hjälpa våra nyanlända att lära sig svenska språket och förstå hur det svenska samhället fungerar.
Vi har en läroplan som vi följer och det finns olika kurser med olika svårighetsgrader från A-D där D är den sista kursen. Beroende på hur mycket du kan innan du börjar, hur stor studievana du har så placeras du in i en kurs som motsvarar din nivå (A, B, C eller D). För att få gå vidare till nästa kurs görs nationella prov och andra typer av uppgifter som ska klaras av för att få godkänt. Man kan tänka att en elev som går igenom hela SFI (får betyg i kurs D) ska kunna språket motsvarande en årskurs 6 i svenska grundskolan.
Det finns olika inriktningar också, inte bara kurser.
Vi i Sunne har:
Praktik-SFI som kombinerar språkundervisning med praktiska moment och praktikplatser.
Bransch-SFI där kursen till stor del anpassas efter ett specifikt yrkesområde i kombination med studiebesök.
På så sätt får deltagarna både språkkunskaper och yrkeskompetens, vilket underlättar integrationen på arbetsmarknaden. Vi gör inte detta på egen hand utan vi samarbetar till exempel med personal på AME inom ett projekt som heter Yrkesväg. Vi kommer berätta mer om det här och om de olika inriktningarna under veckan som kommer.
Jag heter Petra Lundell Larsson. Under den här veckan ska jag sköta bloggen och visa er lite vad vi på SFI jobbar med.
Men först lite mer om vem jag är. I grunden är jag utbildad 1-7 lärare med fokus på språk och so-ämnen. Under årens lopp har jag jobbat på flera grundskolor här i kommunen. 2014 blev jag tipsad att det finns lärarjobb att söka på SFI. Jag hade faktiskt ingen aning om vad den förkortningen betydde när jag hörde den första gången 🙂 Men jag fick det förklarat och hängde med för att kolla upp hur det verkade. Och ja, jag kände verkligen att här vill jag jobba. Så hösten 2014 började jag jobba som SFI-lärare och parallellt vidareutbildade jag mig i Karlstad för att få rätt behörighet.
Så vad betyder SFI? Förkortningen står för svenska för invandrare och det är precis det som vi fyller våra dagar med. Att lära Sunnebor, som kommer från alla världens hörn, svenska.
SFI har under de sista 10 åren utvecklats och ändrats, från att under 2014 och några år framåt ta emot flest elever från den stora flyktingströmmen som kom till Sverige, till att idag mestadels bestå av elever med europeiskt ursprung. Detta betyder såklart att undervisningssätt och innehåll till viss del har ändrats över tid.
En liten tillbakablick sedan augusti är att vi har flyttat hela vår verksamhet från gamla Fryxellska (Kulturskolan) till Lärcenter samt S/G Broby. Det var mycket jobb innan allt var på plats. Det är alltid betydligt mer än man tror när man sätter i gång ett sådant projekt… Möbler och en massa annat skulle flyttas och ordnas med. Vi fick som tur var mycket hjälp från AME-så tack igen:) Varför flytt? Tanken är att hela Komvux ska vara under samma tak och på så vis underlätta samarbete.
Ni kommer den här veckan få en inblick i vad vi gör i de olika grupperna så häng gärna med in i vår verksamhet.
Vad vore en skola utan personal med servicefunktioner som ser till att allt fungerar? Det finns alltid ett behov hjälp med förrådstjänster, servade fordon, kopieringsmaskiner, IT tjänster, Schoolsoft, datorer, lösenordsbyten, vaktmästeri, underhåll, inköp och ekonomi som ska skötas. Stor eloge till alla er!
Fritidsverksamhet, när man är 16 år och flyttar hemifrån till internat då brukar det kännas extra tryggt att ha internatföreståndare och fritidsledarna i närheten. Våra fritidsledare anordnar varierande aktiviteter och det är utmanande för två att räcka till för alla.
Många fredagar väljer jag att äta ansjovismacka på förmiddagsrasten i matsalen. Det är en tradition som lever kvar sedan lång tid tillbaka. Tack för mig, önskar dig en trevlig helg.
Arbetsplatsförlagd praktik. Jag sitter vägg i vägg med APL samordnaren som stöttar eleverna inför, under och efter praktik. Alla elever har minst 15 veckor arbetsplatsförlagd praktik, vilket innebär att delar av yrkeskurser förläggs på en arbetsplats. Skolan har ett brett nätverk med olika branschföretag knutna till sig.
Skolan har ett gott samarbete med praktikplatserna. Utmanande när många elever har sin APL period samtidigt. Vår APL samordnare brukar dock finna på lösningar tillsammans med yrkeslärarna. På anpassade gymnasiet är praktiken mer individanpassad och där samarbetar lärarna mycket mer med praktikplatserna och vår praktiksamordnare handlägger.
Vi har väldigt bra externa samarbeten med branschen och har branschrådsmöten för varje inriktning transport och skog. Branschråden består av representanter från olika branschföretag, fackliga organisationer, kommunpolitiker, elever och rektor som möts 3-4 gånger varje läsår. Ett forum för att utbyta idéer och diskutera utbildningsfrågor. Vi ingår i Teknikcollege som är en kvalitetsstämpel att vi bedriver hög kvalitet på vår skogliga utbildning.
Stärka självkänslan hos eleven är ett viktigt uppdrag vi har. Varje elev har en lärare som också är mentor som håller extra koll på studieplanen och måendet för sina mentorselever.
Vi har ett engagerat elevhälsoteam som består av specialpedagog, speciallärare, kurator, skolsköterska och rektorn på skolan som stöttar när studierna eller livet känns utmanande.
Detta läsår fokuserar vi i undervisningen och elevhälsan särskilt på konceptet 10 goda vanor – hjärnberikande aktiviteter som sömn, rörelse, relationer med mera vilket vi hoppas spiller över på elevernas fritid.
Skolans styrka är det naturnära läget men framför allt kunnig och kompetent personal som tillsammans skapar hög kvalitet på utbildningarna. Två gymnasieprogram – fordon och transportprogrammet och naturbruksprogrammet inriktning skog. På anpassade gymnasiet har vi programmen- Fordonsvård och godshantering och Skog, mark och djur. Vi har totalt 260 elever på skolan.
I yrkesämnena är trygghet och säkerhet centrala delar i vår verksamhet. Goda grundkunskaper stärker tryggheten, det börjar med säkerhetsrutiner. Våra elever är på väg in i yrken där de förväntas arbeta självständigt och ta stort ansvar i miljöer med tunga maskiner och potentiella risker. Det ställer höga krav både på eleverna och på oss som arbetar med dem.
Flera ämnen från grundskolan följer med och byggs på i gymnasiet som svenska, matematik, engelska, samhällskunskap, idrott och hälsa och några fler ämnen. Vi har lyckan att ha engagerade lärare som inspirerar och utmanar eleverna i olika situationer, ibland på de mest överraskande vis.
Hej jag heter Anna Thorstensson och arbetar som tf biträdande rektor på SG Södra Viken. Du ska få följa med mig under en vecka på jobbet.
Vem är jag?
Jag bor i Sunne och har arbetat på skolan i många år. Jag känner mig väl insatt i skolans verksamhet då jag tidigare haft rollen som lärare och förstelärare med olika skolutvecklingsuppdrag som till exempel hågkomstresor, ung företagsamhet med mera. Min väg in i skolans värld gick via Karlstad universitet och jag har en gymnasielärarexamen och fil. magisterexamen. Idag jobbar jag mestadels administrativt och i min roll stöttar jag skolledningen tf rektor Magnus Persson i det dagliga arbetet som till stor del handlar om att skapa en stimulerande lärmiljö för både elever och lärare.
Hur är det på Södra Viken?
Min upplevelse är att Södra Viken är en dynamisk och naturskön arbetsplats med engagerade kollegor och elever mestadels från Värmland. Skolan har anor sedan 1947 och idag är vi omkring 300 personer när både elever och personal är på plats samtidigt, varav drygt hundra elever som bor på internatet.
Vi utbildar främst ungdomar till att bli yrkesförare inom transport och skogsarbetare/maskinförare för skogsnäringen. Nu ingår allmän högskolebehörighet i alla yrkesprogram. Majoriteten av avgångseleverna har jobb efter avslutad utbildning vilket känns väldigt bra.
Det är viktigt att ha en meningsfull sysselsättning, få vara en del av samhället och bidra. Det är roligt att se när våra deltagare växer och vågar ta sig an nya uppgifter. Genom att lyckas i sina uppgifter får deltagaren känna stolthet och tillfredställelse över sitt arbete, få känslan av att klara sig själv och bidra med stöd av personal när det behövs.
Vi rör oss mycket i jobbet och det blir många steg under en dag. Det skapar en naturlig och positiv arbetsmiljö med fokus på rörelse och friskvård. Det kan vara har svårt att hitta motivationen till fysisk aktivitet på fritiden, därför är det bra att få in det i arbetet.
Det som är mest givande i mitt arbete är att se deltagarnas engagemang, hur nöjda de är med sina uppgifter och hur stort ansvar de tar för sitt jobb. Deras utveckling och vilja att lära sig inspirerar mig varje dag och får mig att förstå beteenden på ett djupare plan. Att hitta lösningar på det oförutsägbara och hantera beteenden gör arbetet till en utmaning.
Våra olikheter är också våra tillgångar och styrkor. De ska inte mätas i vem som gör mest eller bäst, utan i hur vi kompletterar varandra. Här ska alla kunna utvecklas och känna sig trygg och ha känslan av att jobba i team DraMaten. Världens bästa team om ni frågar mig.
Så lyllo mig som varje dag får träffa det här fantastiska gänget!! Vi har alltid väldigt roligt tillsammans, även när dagarna är intensiva och fyllda av uppdrag.
Tack för att du följt mig och mitt bloggande. Nu vet du lite mer om oss. Kanske ses vi i nån butik, eller så ser ni oss irra runt bland hyllorna i butikerna.
Föreställ dig att du blir ombedd att köpa två liter mjölk till en person du inte känner. Du går till butiken och möts av den stora mjölkkylen fylld med olika märken, fetthalter och förpackningar med olika mängd. Då är det inte en så enkel uppgift. Det finns många val och göra, och det kan kännas osäkert vilket val som blir rätt.
För oss personal är det väldigt viktigt att vara strukturerad, förstå både beteenden samt veta hur man ska hanterar olika situationer. Vår största del av arbetspasset är ute i samhället, där dagen inte alltid är förutsägbar, då olika händelser kan uppstå. Att handleda och vägleda kan ibland vara utmanande och man måste ibland agera snabbt för att förebygga otrygga situationer för våra deltagare. Som deltagare på Dramaten får man träna på många saker, som att samarbeta, våga ta kontakt med andra och att vara flexibel. Man lär sig också känna igen sig i olika miljöer som i matbutiker samt skapa kontakter ute i samhället.
Som personal på DraMaten har man ofta många bollar i luften samtidigt. Det gäller att vara flexibel och fatta snabba beslut, samtidigt som man skapar trygghet i arbetssituationer och göra dagen förutsägbar. Tydlighet är en central del i vårt arbete, då det hjälper våra deltagare att känna sig självständig och trygga i sina arbetsuppgifter. Vi använder oss av bildstöd, text när vi gör handlingslistor och scheman. Syftet är att ge varje deltagare rätt förutsättningar att lyckas.
Eftersom det är en liten arbetsplats, innebär det att vi har ett stort ansvar och behöver känna till verksamhetens alla delar. Samtidigt är det väldigt roligt och givande att få vara delaktig i så många moment och se hur allt hänger ihop. En stor fördel med en mindre arbetsplats är att man snabbt kan införa nya rutiner, ta snabba beslut vid förändringar och anta nya uppdrag. Det ger oss också goda möjligheter att prova nya moment och uppdrag, vilket ofta blir utvecklande och spännande för våra deltagare.
När en handlingslista tas fram behöver vi ta hänsyn till flera faktorer för att skapa ett individuellt stöd. Det kan tex. handla om vilken ordning varorna kommer i butiken, vilken butik inköpet ska göras i, om deltagaren läser text eller behöver bildstöd, samt om deltagaren kan räkna eller behöver hjälp med siffror. Här nedan visas exempel på hur olika typer av listor kan se ut och hur de anpassas efter varje individs behov.
Vi utgår från Långgatan i Sunne, där vi har vårt kontor och lunchrum. Jag börjar oftast dagen med att hämta upp en arbetsbil och när jag kommer till kontoret går jag igenom mejl, sms, eventuella telefonsamtal från deltagare och kunder. Jag kollar även teams om någon chef eller kollega från en annan enhet har skickat meddelanden. Därefter går jag igenom vårt dokumentationssystem LifeCare, om det är något nytt om någon av våra deltagare.
Var tredje vecka har vi Apt på morgonen, då vår chef och samordnare kommer till oss. Vi deltar även i Ip-möten, där vi samordnar insatser för individen.
Deltagarna hämtas eller tar sig på egen hand till vår lokal. Vi startar dagen tillsammans med en kopp kaffe och pratar om vad som står på schemat, samt övriga uppdrag som ska göras under dagen. Vi personalen har förberett inköpen och delar upp vem som ansvarar för vad, utifrån handlingslistor som hämtats upp eller skickats via mejl.
Många av er känner säkert igen oss från Sunnes matbutiker där vi vistas flera gånger per dag, då vår huvudsakliga uppgift är att göra inköp åt andra enheter inom LSS verksamheter och stödboenden. Vi har även uppdrag från kommunen, föreningar och företag, vilket gör arbetet både omväxlande och meningsfullt.
För att delta i den dagliga verksamheten på DraMaten behöver man ett beslut enligt LSS. Verksamheten anpassas individuellt efter varje persons förutsättningar och behov. Syftet är att skapa en meningsfull sysselsättning som bidrar till gemenskap, utveckling och stimulans. DraMaten är en verksamhet som stärker delaktigheten i samhället och gör det möjligt för fler att känna sig inkluderade och behövda.
Hej! Jag heter Ewa Olsson och jobbar som arbetshandledare på DraMaten. Den här veckan får ni följa oss och få en inblick i vad vi gör här.
Här jobbar jag tillsammans med min kollega Jonas Persson. Det är vi som har startat upp verksamheten DraMaten, som syftar till att vi drar hem mat till människor i vår kommun. Vi båda har tidigare jobbat på Bergskogs dagliga verksamhet och vi har lång erfarenhet av att jobba med personer med funktionsvariationer. Därifrån fick vi möjligheten att utforma den dagliga verksamhet inom LSS (lagen om stöd och service) som nu är DraMaten. Det har blivit en uppskattad verksamhet som verkligen gör skillnad för många i vardagen vid våra leveranser och besök.
Ett av de uppdrag jag ska ta mig an nu i höst, är att ansvara för att fördela praktikplatser till alla de elever som studerar omvårdnad och som är i behov av praktikplats i Sunne Kommun.
Vi får äran att följa dem under studierna och många av dem blir under studietiden timanställda hos oss för att sedan eventuellt erbjudas en fast tjänst.
Vi har ett fortsatt behov av vikarier och är du nyfiken att bli en av oss är du hjärtligt välkommen att höra av dig till mig eller Jenny Fryk som är enhetschef på Bemanningsenheten.
Hasan och Mohammed studerar till undersköterskor på Klarälvdalens Folkhögskola och två av våra värdefulla timvikarier som vi har på våra hemtjänstgrupper och särskilda boenden.
I och med det här inlägget, som också är mitt sista för den här gången, vill jag tack för mig och önskar alla en fin Alla Helgona.
Varje hemtjänstgrupp har en planerare som är den som lägger upp dagens insatsplanering för gruppen. Planeraren har en överblick över gruppens kunder och behov och sköter stor del av kommunikationen med hemtjänstgruppen, sjuksköterska, biståndshandläggare och enhetschef. Det gäller att vara flexibel och se lösningar då behov och förutsättningar fort kan ändras under en dag.
För att ha en så god överblick som möjligt har våra planerare flera skärmar igång samtidigt. Här sitter Ingela och planerar för hemtjänstgruppen Blomman.
På bemanningsenheten finns poolanställda undersköterskor. Här ser ni två av dem som arbetar mot hemtjänst. De ligger på schemalagda resurspass. Oftast är dessa obokade när de kommer till samlingslokalen på Selmagården och är tänkta att täcka upp den korttidsfrånvaro som kommer in på morgonen.
När de får en bokning får de, precis som våra timvikarier, ett sms om att de blivit bokade och vilken hemtjänstgrupp de ska åka till. Ibland händer det att behovet ändras under dagen och vi tvingas boka om deras turer.
Loviza och Karin, två av våra tre Poolare, har precis kommit till sin lokal på Selmagården och väntar på att få sin bokning innan de ger sig i väg ut.