Etikett: Helena Westman

  • Att undervisa om kontroversiella frågor och positiv psykologi

    Att undervisa om kontroversiella frågor och positiv psykologi

    Att ta upp och hantera svåra och kontroversiella frågor i undervisningen är viktigt för att träna eleverna i demokrati, mänskliga rättigheter och tolerans gentemot alla människor.

    Vad är kontroversiella frågor?

    Kontroversiella frågor handlar om aktuella samhällsproblem som väcker starka känslor och där åsikterna kan gå isär. Ofta presenteras åsikter som fakta, vilket kan göra dem extra svåra att bemöta. 

    Inom so-ämnena finns det flera ämnesområden där just kontroversiella frågor skall och behöver diskuteras och bemötas, detta för att träna eleverna i att bemöta olika åsikter med respekt. Därför behöver vi so-lärare vara extra förberedda men också trygga i att leda sådana typer av lektioner. 

    Ett bra tips är att du i förväg tänkt igenom de reaktioner som kan uppkomma men också att inte vara rädd om det kommer kontroversiella åsikter. Om en elevs reaktion exempelvis är rasistisk, sexistisk eller allmänt odemokratiskt anser jag att det allra viktigaste där och då är att jag som lärare visar att denna åsikt inte är i linje med skolans värdegrund men i stället för att säga ”så kan du inte säga” är det betydligt mer effektfullt att ställa motfrågor. Det tvingar eleven att tänka efter

    Positiv psykologi

    Det kan beskrivas som vetenskapen om det goda livet, det som gör livet mest värt att leva. Inte bara utifrån det goda i livet för mig utan lika mycket utifrån hur jag kan göra gott för andra. 

    Det handlar om att låta eleverna fokusera på sina styrkor snarare än sina svagheter, att bygga upp sina resurser och motståndskraft istället för att alltid arbeta reaktivt med problem. Forskning har påvisat att elever som aktivt arbetat med övningar utgående från positiv psykologi senare angivit ett ökat välbefinnande i skolan som visar sig i, stärkt engagemang, känsla av meningsfullhet, stärka relationer och en känsla av hanterbarhet. Detta i jämförelse med kontrollgrupper som inte arbetat förebyggande. 

    Fryxellska skolan har därför valt att i samarbete med forskare Åse Fagerlund arbeta med positiv psykologi på skolan som ett led i det förebyggande elevhälsoarbetet. Målet är att på ett konkret och systematiskt sätt arbeta med att stärka elevernas självkänsla och mentala motståndskraft.

    Helena Westman

  • Fryckes trygghetsgrupp

    Fryckes trygghetsgrupp

     Min kollega Tessan och jag har startat en Trygghetsgrupp på skolan. Den bygger på frivillighet och vi ses cirka en gång i månaden där fokus är att diskutera hur vi tillsammans kan göra skolan till en ännu tryggare plats. Eleverna upplever dessutom att deras egen självkänsla stärks då de får möjlighet att träffas i ett sådant här typ av sammanhang. Det är elevernas frågor och funderingar som styr och det är en mycket engagerad och driven grupp.Varje höst genomför skolan en trygghetsenkät och resultatet och analysen utifrån den fungerar som underlag för oss i Trygghetsgruppen att arbeta med.

    Helena Westman

  • Fryckes värdegrundsarbete

    Fryckes värdegrundsarbete

    Mitt andra uppdrag inom värdegrundsarbetet handlar om att tillsammans med min kollega Cesar ta fram gemensamma övningar kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna som alla elever på skolan, under en viss period, skall få genomföra tillsammans med sina lärare.

    Cesar och jag har arbetat fram en struktur på skolan hur genomförandet av övningarna ska gå till. Cesar och jag går ut till alla arbetslag och delger våra kollegor information om hur och vad som skall genomföras och sedan efter cirka fem veckor kommer vi tillbaka och då börjar vi med en reflektionsrunda samt genomgång för nästa övning. Denna termin jobbar vi utifrån en bok som heter ”Koll på rasism” och vi fokuserar mycket på att träna eleverna att jobba i smågrupper utifrån elevnära case.

    Vi försöker vara lyhörda på vilka behov som finns på skolan och anpassa övningarna efter det.

    Helena Westman

  • Hur en SO-lektion kan se ut

    Hur en SO-lektion kan se ut

    Jag börjar (nästan) varje lektion med en kort rapport-sändning på tre minuter och det är, enligt mig, en perfekt start för att göra so-ämnena mer begripliga eftersom det alltid går att koppla något av nyhetssändningen till något av det vi just nu arbetar med. Om jag vid tillfälle inte visar eller pratar om nyheter är det alltid flera elever som påpekar detta, ”ska vi inte se rapport?”. Då blir jag glad!I min undervisning använder och tillämpar jag begreppen perspektiv och nyanserade resonemang och redan under höstterminen i åk.7 tränas eleverna i att tänka utifrån olika perspektiv. Att träna eleverna i att bredda deras världsbild ser jag som en av de viktigaste uppgifterna jag har, därför tränar jag eleverna kontinuerligt i att diskutera och samtala med varandra utifrån olika ämnena och händelser.

    Helena Westman

  • Helena Westman, lärare, presenterar sig

    Helena Westman, lärare, presenterar sig

    Hej!Sommaren år 2020 flyttade min familj och jag från Göteborg till Sunne och ht-2020 började jag jobba på Frycke. Jag tog min lärarexamen från Göteborgs universitet år 2013.

    Jag undervisar fyra klasser i åk.7-9 i de olika so-ämnena och i min tjänst är 20 procent riktat till att arbeta med skolans värdegrundsuppdrag.

    Ett uppdrag jag tycker mycket om och som jag är relativt fri att utforma utifrån det behov jag ser finns på skolan.

    I min roll som so-lärare har jag ett oerhört viktigt uppdrag i att hjälpa eleverna att förstå den värld vi lever i, hur samhället fungerar. Idag är det dessutom av stor betydelse att eleverna tränas i att tillämpa ett källkritiskt förhållningssätt till all den information de dagligen utsätts för.

    Helena Westman