Etikett: grundskola

  • Kollegor

    Kollegor

    Jag är lyckligt lottad som arbetar på en skola med så fantastiska kollegor. Från första dagen jag satt foten på Skäggebergsskolan har jag känt mig välkommen och uppskattad.  Vi har roligt ihop, vi löser problem ihop, vi utvecklas tillsammans och vi finns där för varandra och ställer upp.  Alla brinner för att utveckla eleverna och få dem att växa. Att arbeta i skolans värld är inte alltid superlätt men med bra och proffsiga kollegor blir det lättare.

    Så med mitt sista inlägg för den här veckan vill jag passa på att rikta ett stort tack till alla mina härliga kollegor! Tack! Ni är toppen!

    Med vänlig hälsning Fredrik

  • En blick in i vardagen

    En blick in i vardagen

    När jag lämnat av mina barn på förskola och skola tar jag alltid en kopp kaffe och startar upp datorn. Teams och Schoolsoft kollas igenom för att få koll på dagens meddelanden och frånvaro.

    Därefter går jag bort mot idrottshallen och förbereder dagens första lektion. Plockar fram material, skriver på tavlan och inväntar första klassen.

    Skolan är en mobilfri zon och har man idrott första lektionen på morgonen så samlar jag in mobiltelefonerna innan eleverna går in i omklädningsrummen. Under dagen går jag sedan upp med mobilerna till elevernas klassrum som de sedan får när de ska gå hem. Det är viktigt att omklädningsrummen blir en trygg plats för eleverna. Jag håller mig alltid i nära anslutning till omklädningsrummen för att trygga upp och så att eleverna vet var jag finns ifall de vill mig något.

      De flesta dagarna har jag lektioner fram till lunch och då äter jag oftast pedagogisk lunch, vilket betyder att man äter med eleverna i matsalen. Den pedagogiska lunchen är ett toppentillfälle att sitta och snacka med eleverna för att på så sätt bygga relationer med dem utöver lektionerna.

      Efter lunchen har jag oftast min egen rast och då tar man sig till personalrummet för att surra lite med kollegor och ta sig en kopp kaffe. Efter rasten har jag oftast en kortare planeringstid och då kan man behöva kolla om det hänt något nytt på datorn och sedan gå bort och förbereda nästa lektionspass. När sista lektionen för dagen är slut så har jag vissa dagar lite längre planeringstid och det varierar med vad man behöver sitta med för dagen.

      På eftermiddagen är det oftast tid för möten av olika slag så som arbetslagsmöten, APT, fortbildningar, skolmöten och annat smått och gått.

      Utöver den vanliga arbetstiden som är schemalagd så har vi lärare även 10-timmar förtroendetid att spendera i veckan. Den tiden kan man välja vart man gör den och förtroendetiden använder man i stort sett på det sättet som man själv vill och behöver. Vissa dagar sitter jag kvar på jobbet och planerar, andra dagar sitter jag hemma. Det är dem där extra 10-timmarna i veckan som gör att vi lärare också får ”sommarlov”.

    Fredrik Ström

  • Idrottslektionerna

    Idrottslektionerna

    En god lektionsstruktur med tydliga ramar och förhållningsregler gör det enklare för eleverna att lyckas på lektionerna. I början på terminen går jag alltid igenom förhållningsregler på idrotten tillsammans med eleverna. Visst händer det då och då att man behöver påminna eleverna om dessa förhållningsregler och då vet de vet egentligen vad som gäller. Utöver förhållningsregler så gör man även anpassningar både utifrån grupp och utifrån individ för att försöka ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt att lyckas.

    En vanlig lektion kan se ut så här:

    När det är dags för idrott ställer klassen upp utanför ingången till idrottshallen dit jag kommer och välkomnar dem in. Om någon elev glömt att ta med sig idrottskläder plockar jag fram lånekläder som finns att låna om man vill. Eleverna byter sedan om i omklädningsrummen och väntar på att få klartecken att komma ner i salen.

    Väl i salen sätter sig eleverna på sina förbestämda samlingsplatser intill tavlan där jag tar närvaro, har genomgång av dagens lektionsupplägg och går igenom uppvärmningen. Samlingsplatserna är toppen för då sitter eleverna i fyra olika grupper (gul, röd, blå och grön) och dessa grupper använder jag ofta för att dela in klassen i olika lag eller stationsgrupper.

    Uppvärmningen är oftast någon form av kortare aktivitet för att få igång kroppen och knoppen.

    Efter uppvärmningen sätter sig eleverna återigen på sina samlingsplatser och då går jag igenom huvudaktiviteten. Huvudaktiviteten genomförs.

    När lektionen börjar lida mot sitt slut plockar vi ihop sedan tar vi återigen en samling och då knyter vi ihop säcken. Vi pratar exempelvis om hur aktiviteten kan påverka hälsan eller om vad vi har tränat på idag. Eleverna får sedan gå upp i omklädningsrummen för att duscha och byta om.  

    Fredrik Ström

  • Ämnet idrott och hälsa

    Ämnet idrott och hälsa

    Ämnet idrott och hälsa är ett otroligt roligt men också ett väldigt utmanande ämne att undervisa i. Den digitala utvecklingen har under många år påverkat elevernas mående och idrottande negativt och allt fler barn blir mer och mer stillasittande. Jag upplever att fler elever inte är vana att röra på sig på samma sätt som tidigare. Det känns därför väldigt givande att jag i min roll som idrottslärare får vara en del av att utveckla elevernas rörelseglädje. Att guida dem i att finna det fantastiska med att vistas utomhus och att ge dem livsviktig kunskap kring hälsa och levnadsvanor.

    Mycket av idrottsundervisningen handlar om att låta eleverna upptäcka olika sätt att aktivera sig på. Vi testar och lär oss alla möjliga typer av lekar, idrotter och aktiviteter både inomhus och utomhus året runt. Vi lär oss också viktiga livskunskaper så som kunskap kring hälsa och livsstil, livräddning, att visa hänsyn och samarbeta, orientering, samt rättigheter och skyldigheter utifrån allemansrätten.

    Fredrik Ström

  • Fredrik Ström presenterar sig

    Fredrik Ström presenterar sig

    Tja tja bloggen! Det känns lite läskigt, nervöst och utmanande att jag ska ge mig på att blogga en vecka. Jag har egentligen aldrig tidigare haft några funderingar på att blogga och jag är inte alls särskilt bra på sociala medier. MEN jag tycker om att utmanas så jag får väl ge det ett försök. Den här veckan kommer ni få följa med mig på jobbet. Jag heter Fredrik och jag arbetar som lärare i ämnet idrott och hälsa på Skäggebergsskolan.

    Jag är uppvuxen i Skogås utanför Stockholm, läste till lärare på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, flyttade till Sunne 2019 och hamnade till slut på härliga Skäggebergsskolan. En riktigt toppenskola med härliga elever och otroligt skickliga kollegor. Förutom att undervisa i idrott är jag också mentor i årskurs fyra tillsammans med två fantastiska mentorskollegor. Sedan ett par år tillbaka är jag även skyddsombud på skolan och just denna termin håller jag på att läsa en handledarutbildning vilket så småningom kommer innebära att jag kommer få ta emot lärarstudenter och handleda dem på deras väg att bli lärare.

    Under veckan kommer ni få en liten inblick i ämnet idrott och hälsa samt att få en titt på hur min vardag som lärare på Skäggebegsskolan kan se ut.

    Fredrik Ström

  • En verksamhet anpassat efter barnens lek

    En verksamhet anpassat efter barnens lek

     På vårt fritids vill vi inte att barnens lekar och aktiviteter ska begränsas av våra rutiner och vi försöker att skapa en verksamhet med få avbrott samt underlätta för barnen genom att göra övergångarna mellan olika aktiviteter så smidiga som möjligt.

    Ett exempel på hur detta tankessätt kan ta sig uttryck i praktiken är hur vi har strukturerat mellanmålet. Istället för att alla barn vid en given tidpunkt ska avsluta sina lekar/aktiviteter för att gå till matsalen och äta mellanmål så har vi valt att äta mellanmål i våra egna fritidslokaler. Här får eleverna avsluta sina aktiviteter i sin takt. Varje dag får några barn delta i att duka fram och plocka undan maten. Under tiden barnen sitter och äter läser en av oss vuxna högt för barnen ur böcker som bibliotekarierna på Sunne bibliotek har hjälpt oss att välja ut. När vi läst klart väljer eleverna själva hur länge de vill sitta till bords innan de återgår till lekar och andra aktiviteter.

  • Vår målsättning

    Vår målsättning

    Målsättningen med undervisningen i fritidshemmet är att utveckla barnens förmågor att testa sina egna idéer, skapa och bibehålla goda relationer, uttrycka sig språkligt, skapa och utrycka sig estetiskt, utforska natur, teknik och samhälle samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt utifrån sina egna behov hitta en balans mellan aktivitet och vila.

    På fritids arbetar vi med upplevelsebaserat och grupporienterat lärande. Vi utgår från den barngrupp vi har och anpassar val av aktiviteter utifrån deras intressen och behov. Det är viktigt att det finns en balans mellan planerade, lärarstyrda aktiviteter och barnens fria, egenstyrda lek eftersom den mer fria leken har ett stort egenvärde och är oersättlig när det kommer till att utveckla barnens relationsskapande förmågor.

  • Bygga relationer

    Bygga relationer

    I början på läsåret fokuserar vi på att bygga relationer i fritidsgruppen, under de första veckorna har vi därför gjort ett ”lära känna” pyssel där eleverna får berätta om sig själva. När de blir klara sätter vi upp det på vår anslagstavla så att alla kan se.

    Vi arbetar ofta praktiskt tillsammans med barnen och utforskar olika estetiska uttryckssätt. Vi hade under förra läsåret projekt där eleverna fick göra egna stopmotion-filmer samt skapa konst med färg, naturmaterial, pärlor, tyg och diverse annat. Under kommande veckor kommer barnen att få skapa egna luftballonger av gips och papper. Vi kopplar detta arbete till att få ihop gruppen och att eleverna ska få möjlighet att lära känna varandra genom att luftballongerna ska visa vem man är genom färgval, symboler osv.

  • Tisdagsutflykt

    Tisdagsutflykt

    På tisdagar går vi alltid på utflykt, ofta till vår skolskog. Här jobbar vi med praktiskt och utforskande arbete. Ofta tänder vi en eld som vi kan använda för att tillreda vårt mellanmål. Till skogen har vi med olika verktyg för att våra elever ska kunna tälja, såga, bygga och utforska. Vi pedagoger går igenom regler och instruerar alla om hur verktygen ska användas och följer hur elevernas färdigheter utvecklas. Vissa barn är nöjda med att få tälja en pinne när vi ska grilla korv medan andra söker svårare utmaningar och får prova att göra en fjädersticka eller smörkniv. De har även fått vara med och göra egna eldstartare av sågspån och stearin som vi använder när vi ska göra upp en eld.

    Våra elever brukar använda en digitalkamera för att dokumentera under våra utflykter, bilderna visar vi sedan i vår digitala fotoram på fritids. Syftet med att eleverna själva får dokumentera sin tid på fritids är dels att vi får se vad de tycker är intressant och viktigt, samt att det blir en naturlig ingång till att kunna diskutera och reflektera över vad vi har gjort när vi kommer tillbaka till fritids.

  • Prästbols fritids presenterar sig

    Prästbols fritids presenterar sig

    Hej!  
    Den här veckan ska vi på Prästbols fritids lägga ut texter på Sunnebloggen och presentera vår verksamhet här och på instagram. Vi är två fritidslärare som arbetar här – Vibeke Johnson och Kim Åsbom – och vi tycker att det är fantastiskt roligt att skapa en dynamisk fritidsverksamhet tillsammans med våra elever!  

    Fritids har precis fått flytta in i nya lokaler efter att skolan renoverats. Här har vårt mål varit att skapa ytor för olika behov så att alla barn oavsett ålder och intressen ska trivas. Vi har ett rum med kuddar för att kunna bygga kojor och leka rollekar, ett mysutrymme med soffa för att ta det lugnt och läsa, ett hörn för bygglek samt öppna ytor för spel, pyssel och allmän samvaro. Barnen har även tillgång till digitala verktyg som en smartboard där de kan rita, titta på instruktionsvideos och mycket annat.

  • Rörelse och lek

    Rörelse och lek

    Vi vill att våra elever ska vara aktiva på rasterna under skoldagen. När eleverna rör på sig under rasterna får de ny energi och kan koncentrera sig bättre på lektionerna. Styrda lekar och aktiviteter hjälper oss också att träna på viktiga sociala färdigheter som samarbete, kommunikation och hur man hanterar konflikter. 

    För vissa elever kan det vara svårt med ostrukturerade raster, så organiserade aktiviteter skapar en tryggare och mer förutsägbar miljö. Rörelse och lek stimulerar hjärnan och kan förbättra vår inlärning, vilket gör att vi blir mer mottagliga för ny kunskap. För många elever är det även skönt att veta innan man går ut på rast vad man ska göra och vi har genom vårt trygghetsarbete uppmuntrat våra lärare att stämma av med eleverna innan de går ut vad de ska göra för aktivitet, vet man inte så stöttar de vuxna.

    Så här såg det ut på dörren hos F-2 i Gräsmark när det fanns snö fortfarande, här får eleverna fundera över aktivitet innan de går ut på rasten.

    En sak som verkligen gör skillnad är våra rastbodar med material för aktiviteter. I dessa bodar kan vi hitta allt från bollar och hopprep till spel och pysselmaterial. Det ger eleverna massor av olika alternativ för att vara aktiva och ha roligt under rasterna. Genom att erbjuda ett brett utbud av material kan skolan se till att alla hittar något som passar deras intressen och behov.

    Fredag innebär även att min vecka här är över, det är dags att tacka för mig. Tack för att du följt med på min resa till några öar som är en del av mitt skolledaruppdrag i Sunne kommun. Vi ses!

    Cristin Ribbe Anvreten

  • Förebyggande och främjande aktiviteter

    Förebyggande och främjande aktiviteter

    Varje vecka ses vårt elevhälsoteam för att följa arbetet på våra skolor, det är väldigt värdefull tid för oss att vara samlade tillsammans en förmiddag i veckan. Då blir vi uppdaterade kring arbetet som fortlöper ute på skolorna, lyfter insatser som är igång och skruva tillsammans på olika förebyggande och främjande aktiviteter.

    Vi har under det sista året arbetet in en ny struktur som kallas för elevhälsomöten när vi varje termin möter mentorerna för att specifikt fokusera på deras grupp av elever. Här utgår vi från gruppnivå och mötena följer en strikt välorganiserad form, vilket gör mötena effektiva och elevhälsans olika professioner fungerar som ett reflekterande team till mentorernas beskrivning över gruppen. Vi har fått mycket positiv feedback på den här förändringen hos våra lärare, de känner sig lyssnade på, får konkreta råd på vägen och utveckling sker. Vi pratar mycket om att skapa en variation i arbetet tillsammans med eleverna, och ett arbetssätt som vi ser är gynnsamt är att jobba i stationer – kortare arbetspass, där man naturligt får in rörelse och en variation under en lektion.

    Våren är en intensiv period i skolan, både i klassrum, för lärare och för skolledare. Organisationen för kommande läsår ska bli klar, vakanta tjänster fyllas och eleverna genomför nationella prov i åk 3 och 6 för att vi ska få ett grepp om elevernas kunskapsnivåer. Vi har i flertal år arbetat med samrättningar av de nationella proven då det ökar likvärdigheten mellan våra skolor och det är även en chans till kompetensutveckling för våra lärare.

    Förutom grundskolans uppdrag så ansvarar vi även för fritidshemmet som spelar en viktig roll i barns utveckling och välmående. Det erbjuder en trygg och stimulerande miljö där barn kan delta i olika aktiviteter före och efter skoltid. Genom att främja social interaktion, kreativitet och fysisk aktivitet bidrar fritidshemmet till att stärka barnens självförtroende och sociala färdigheter. I maj uppmärksammas fritidshemmets betydelse genom Fritidshemmensdag. Firandet ser olika ut på våra skolor, men det är allt ifrån fem-kamp, glasskalas, korvkiosk till hoppborgar.

    Bild från förskoleklassen på Skäggeberg där man arbetar med stationer för att skapa ett varierat arbetssätt. Eleverna jobbar med en aktivitet i ca 15 minuter innan man byter till nästa i en mindre grupp.

    Cristin Ribbe Anvreten

  • Rektorsprogrammet

    Rektorsprogrammet

    Att ha rollen som skolledare har även inneburit att jag i augusti -24 påbörjade studier på rektorsprogrammet. Rektorsprogrammet är en befattningsutbildning och fokus nu det första året är skoljuridik och myndighetsutövande. Vid fyra internat under året träffas vi tillsammans för att skapa en ökad trygghet inför den roll vi nu innehar. Spännande att möta skolledare från andra kommuner och fristående aktörer från vår region som har valt lärosätet Karlstad.

    Att gå en befattningsutbildning inom rektorsprogrammet är viktigt för skolledare av flera skäl. För det första ger utbildningen en djupare förståelse för skoljuridik, styrning och ledarskap, vilket är avgörande för att kunna fatta välgrundade beslut och leda skolan effektivt. Dessutom är kurserna utformade för att integrera teori med praktiska tillämpningar, vilket innebär att jag kan använda det jag lär mig direkt i mitt dagliga arbete. En annan fördel är möjligheten att nätverka och utbyta erfarenheter med andra skolledare från andra delar av regionen, vilket kan leda till värdefulla kontakter och samarbeten. Utbildningen bidrar också till personlig utveckling, vilket ökar självkänslan och motivationen i rollen som skolledare. Slutligen säkerställer en befattningsutbildning att jag har den kompetens som krävs för att uppfylla de höga krav som ställs på skolledare idag.

    Att kombinera pluggandet med att arbeta är ibland en utmaning, men det handlar om prioriteringar och utifrån att utbildningen är utformad på det sättet att de praktiska tillämpningarna ska vara applicerbara på den verksamhet man är i dagligen så är det även utvecklande för våra skolor, förutom att jag får med mig mer kunskap. Win win!


    Cristin Ribbe Anvreten

  • Trygghetsteam

    Trygghetsteam

    På våra skolor finns det Trygghetsteam, det är ett team av lärare i grundskolan, anpassade skolan och personal i fritidshemmet som träffas regelbundet tillsammans med kurator och mig där vi följer upp arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande behandling. 

    Trygghetsteamets funktion är att vara de aktiva spindlarna i nätet kring skolans trygghetsarbete och även fungera som en länk mellan skolledning, elevhälsa och arbetslagen. Det är verkligen spännande när vi skruvar på redan befintliga strukturer för att utveckla och förbättra än mer.

    Upprättandet av Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns förankrat i skollagen då alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och att bemötas med respekt. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande mot kränkande behandling.

    Planerna är vårt stöd i att arbeta främjande och förebyggande för att skapa en trygghet för alla våra elever på skolorna. I planerna beskrivs även arbetet med hur vi arbetar åtgärdande om det uppstår exempelvis kränkningar, samtliga planer finns att ta del av på sunne.se. Vi skickar även hem ”Lilla planen mot diskriminering och kränkande behandling” till samtliga vårdnadshavare efter att man gått igenom dem tillsammans med eleverna i respektive klasser. Vi behöver samarbeta och kommunicera på ett bra sätt med hemmet kring de här områdena, och då tycker vi att det är av stor vikt att man får en möjlighet att diskutera det främjande och förebyggande arbetet med sina barn även hemma.


    Cristin Ribbe Anvreten

  • Cristin, biträdande rektor, presenterar sig

    Cristin, biträdande rektor, presenterar sig

    Hej alla!

    Den här veckan ska ni få följa med mig, Cristin Ribbe Anvreten, i min vardag. Jag är biträdande rektor på Sundsviks skolområde (Gräsmark, Svensby, Skäggeberg), det här är mitt andra läsår i den här rollen. Men jag har i många år jobbat som lärare i matematik, de naturvetenskapliga ämnena och teknik mestadels på mellanstadiet i kommunen. 

    Jag har även haft rollen som förstelärare i no-ämnena och teknik och då haft möjligheten att vara en utvecklare av de här ämnena i kommunen så har skolutveckling för mig alltid legat varmt om hjärtat, och steget till att nu vara en av skolledarna på Sundsvik känns fantastiskt. 

    Att fortsätta utveckla våra skolor i Sunne tillsammans med alla andra skolledare i Sunne känns som en ynnest. Det är ett väldigt varierande arbete, ibland utmanande men för det mesta bara väldigt roligt och utvecklande.


    Cristin Ribbe Anvreten

  • Medicinska elevhälsan

    Medicinska elevhälsan

    Hej!

    Jag heter Lina Halldin och är sedan början av 2024 skolläkare i Sunne kommun. När jag inte arbetar inom skolan kan ni träffa mig på vårdcentralen i Sunne (dock är jag för tillfället föräldraledig därifrån). Den här veckan ska ni få följa mig som en representant för den medicinska delen av elevhälsan i Sunnes kommunala skolor. Jag hoppas att ni ska få en liten inblick i vad vi gör inom skolhälsovården, som är så väldigt mycket mer än vaccinationer, plåstra om skrubbsår och att mäta och väga!

    Lina Halldin, skolläkare i Sunne kommun.

    Som skolläkare är jag runt på alla skolor, och arbetar nära respektive skolsköterska inom varje rektorsområde. Att vara skolläkare är bland det roligaste jag gjort som läkare, och det är otroligt berikande att komma ut och träffa alltifrån nyblivna förskoleklasselever ända upp till nästan vuxna elever som går sitt sista år på gymnasiet. Jag upplever det som att det ofta blir ett mer avslappnat besök jämfört med när man träffas inom sjukvården, här är det ju jag som kommer på besök till en miljö där barnet känner sig som hemma i stället för tvärtom.Jag som skolläkare utgör bara en del, det största medicinska arbetet står våra fantastiska skolsköterskor för, som varje dag finns där för våra barn i Sunnes skolor!

    Lina Halldin

  • Skapande skola

    Skapande skola

    En stor del av mitt arbete handlar om Skapande skola, ett bidrag som jag söker varje år för att integrera konst och kultur i grundskolan genom professionella kulturaktörer.

    Arbetet börjar vanligtvis i oktober med en omfattande research för att kartlägga vilka kulturaktiviteter som finns att tillgå för olika åldersgrupper – en process som kan ta tid. Därefter skapar jag en budget och planerar ett program som omfattar alla elever, från förskoleklass till årskurs 9. När programmet är klart skickar jag in ansökan till Kulturrådet och inväntar besked om hur mycket medel vi som kommun beviljas och om vi kan genomföra projekten.

    Det allra roligaste sker efteråt – att få se eleverna ta del av det jag planerat. Dessutom är det fantastiskt att få arbeta med så många begåvade kulturutövare, såsom konstnärer, dansare, skådespelare, författare och filmskapare. Det är inspirerande att se hur mycket talang och kreativt driv som finns i vårt avlånga land!

    Lineah Svärd

  • UKM

    UKM

    Förra året började jag arbeta med kulturfestivalen UKM (Ung Kultur Möts), en festival av, för och med ungdomar. UKM finns i flera kommuner i Värmland och Örebro län. Efter en tid i min tjänst såg jag ett tomrum i verksamheten – ett behov av en plattform där unga kan skapa fritt och mötas i en trygg miljö. En plats där det egna skapandet står i centrum och där ungdomar kan uttrycka sig konstnärligt och kreativt. Jag insåg att UKM skulle passa perfekt!

    I år har Sunnes UKM-festival vuxit till att bli länets största, med cirka 120 deltagare – något som känns otroligt roligt! Varje måndag turas jag och fritidsgårdens personal, Linetth och Charlotte, om att träffa våra unga arrangörer för att stötta dem i festivalplaneringen. Våra möten inleds alltid med mellanmål och samtal om livet, innan vi sätter igång med arbetet. Vissa måndagar är fulla av skratt och energi, medan andra är mer fokuserade.

    Jag är oerhört stolt över ungdomarna jag fått vara mentor åt. Att se dem växa och utvecklas, och nu få dela deras glädje över att festivalen blivit så stor, är en fantastisk känsla!

    Lineah Svärd

  • Ungdomsperspektivet

    Ungdomsperspektivet

    Denna vecka har jag tillsammans med skolbibliotekarie Rebecka Hugosson besökt Fryxellska skolans samlingstorg, Snacketorget och högstadiets trygghetsråd. Syftet har varit att få idéer och tankar kring verksamhet riktad mot ungdomar.

    Vi har upplevt att det kan vara en utmaning att nå ut till denna målgrupp och vill därför lyssna på deras egna perspektiv. Vi har ställt frågor om vad de skulle vilja göra och hur vi bäst kan nå dem.

    I tidigare projekt har jag arbetat med ett ungdomsperspektiv där unga involveras i arbetsprocessen, och jag tror starkt på att detta är ett framgångsrikt koncept. Därför arbetar vi nu aktivt med att bygga relationer med ungdomarna för att bättre förstå deras åsikter och behov.

    Lineah Svärd och Rebecka Hugosdotter. (Foto: Emma Eklund)

    Lineah Svärd

  • Att undervisa om kontroversiella frågor och positiv psykologi

    Att undervisa om kontroversiella frågor och positiv psykologi

    Att ta upp och hantera svåra och kontroversiella frågor i undervisningen är viktigt för att träna eleverna i demokrati, mänskliga rättigheter och tolerans gentemot alla människor.

    Vad är kontroversiella frågor?

    Kontroversiella frågor handlar om aktuella samhällsproblem som väcker starka känslor och där åsikterna kan gå isär. Ofta presenteras åsikter som fakta, vilket kan göra dem extra svåra att bemöta. 

    Inom so-ämnena finns det flera ämnesområden där just kontroversiella frågor skall och behöver diskuteras och bemötas, detta för att träna eleverna i att bemöta olika åsikter med respekt. Därför behöver vi so-lärare vara extra förberedda men också trygga i att leda sådana typer av lektioner. 

    Ett bra tips är att du i förväg tänkt igenom de reaktioner som kan uppkomma men också att inte vara rädd om det kommer kontroversiella åsikter. Om en elevs reaktion exempelvis är rasistisk, sexistisk eller allmänt odemokratiskt anser jag att det allra viktigaste där och då är att jag som lärare visar att denna åsikt inte är i linje med skolans värdegrund men i stället för att säga ”så kan du inte säga” är det betydligt mer effektfullt att ställa motfrågor. Det tvingar eleven att tänka efter

    Positiv psykologi

    Det kan beskrivas som vetenskapen om det goda livet, det som gör livet mest värt att leva. Inte bara utifrån det goda i livet för mig utan lika mycket utifrån hur jag kan göra gott för andra. 

    Det handlar om att låta eleverna fokusera på sina styrkor snarare än sina svagheter, att bygga upp sina resurser och motståndskraft istället för att alltid arbeta reaktivt med problem. Forskning har påvisat att elever som aktivt arbetat med övningar utgående från positiv psykologi senare angivit ett ökat välbefinnande i skolan som visar sig i, stärkt engagemang, känsla av meningsfullhet, stärka relationer och en känsla av hanterbarhet. Detta i jämförelse med kontrollgrupper som inte arbetat förebyggande. 

    Fryxellska skolan har därför valt att i samarbete med forskare Åse Fagerlund arbeta med positiv psykologi på skolan som ett led i det förebyggande elevhälsoarbetet. Målet är att på ett konkret och systematiskt sätt arbeta med att stärka elevernas självkänsla och mentala motståndskraft.

    Helena Westman