Kategori: Utbildning och Barnomsorg

  • Trygghetsteam

    Trygghetsteam

    På våra skolor finns det Trygghetsteam, det är ett team av lärare i grundskolan, anpassade skolan och personal i fritidshemmet som träffas regelbundet tillsammans med kurator och mig där vi följer upp arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande behandling. 

    Trygghetsteamets funktion är att vara de aktiva spindlarna i nätet kring skolans trygghetsarbete och även fungera som en länk mellan skolledning, elevhälsa och arbetslagen. Det är verkligen spännande när vi skruvar på redan befintliga strukturer för att utveckla och förbättra än mer.

    Upprättandet av Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns förankrat i skollagen då alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och att bemötas med respekt. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande mot kränkande behandling.

    Planerna är vårt stöd i att arbeta främjande och förebyggande för att skapa en trygghet för alla våra elever på skolorna. I planerna beskrivs även arbetet med hur vi arbetar åtgärdande om det uppstår exempelvis kränkningar, samtliga planer finns att ta del av på sunne.se. Vi skickar även hem ”Lilla planen mot diskriminering och kränkande behandling” till samtliga vårdnadshavare efter att man gått igenom dem tillsammans med eleverna i respektive klasser. Vi behöver samarbeta och kommunicera på ett bra sätt med hemmet kring de här områdena, och då tycker vi att det är av stor vikt att man får en möjlighet att diskutera det främjande och förebyggande arbetet med sina barn även hemma.


    Cristin Ribbe Anvreten

  • Cristin, biträdande rektor, presenterar sig

    Cristin, biträdande rektor, presenterar sig

    Hej alla!

    Den här veckan ska ni få följa med mig, Cristin Ribbe Anvreten, i min vardag. Jag är biträdande rektor på Sundsviks skolområde (Gräsmark, Svensby, Skäggeberg), det här är mitt andra läsår i den här rollen. Men jag har i många år jobbat som lärare i matematik, de naturvetenskapliga ämnena och teknik mestadels på mellanstadiet i kommunen. 

    Jag har även haft rollen som förstelärare i no-ämnena och teknik och då haft möjligheten att vara en utvecklare av de här ämnena i kommunen så har skolutveckling för mig alltid legat varmt om hjärtat, och steget till att nu vara en av skolledarna på Sundsvik känns fantastiskt. 

    Att fortsätta utveckla våra skolor i Sunne tillsammans med alla andra skolledare i Sunne känns som en ynnest. Det är ett väldigt varierande arbete, ibland utmanande men för det mesta bara väldigt roligt och utvecklande.


    Cristin Ribbe Anvreten

  • Praktisk SFI och utearbete

    Praktisk SFI och utearbete

    Här på EkebyVägen har vi även praktiskt SFI.

    Här får de träna på språket men även träna på massa olika saker, de kan t ex vara med i snickeriet eller ute i naturen och lära sig att göra upp eld, tillaga enklare mat och andra nödvändiga saker som för oss andra är en självklarhet. Vi har även märkt att det går lättare att man samtidigt gör något praktiskt samtidigt som de lär sig språket.

    Men vi gör mer i naturen, det kan vara att t ex samla granris inför egen tillverkning eller för att lägga vid gravar över vintern.

    Sen har vi även en massa gräsklippning som ska ses över och klippas vid behov.


    Kristofer Carlbom

  • Vilka är vi och vad gör vi?

    Vilka är vi och vad gör vi?

    Jag och mina kollegor består av åtta st arbetshandledare och sex st handledare inom arbete och utveckling. I huset finns även “fordon” som består av tre st personal och här sitter även vår chef och samordnare. Vi har alla olika kompetens och erfarenheter som sammanslaget blir unikt!

    Vårt arbete innebär kort att stödja människor i att få en så meningsfull sysselsättning som möjligt. Vad detta kan innebära är väldigt olika för varje individ. Endel behöver träna på det sociala och andra förberedas för att gå vidare ut i arbete.

    Här har ni bara några exempel på vad vi gör:

    • Vi har våra personer från KSI (LSS och SoL) som behöver individanpassad sysselsättning. 
    • Vi driver EkebyVägen second hand butik . (Hamsterboa)
    • Vi driver Möbelbanken.
    • Egentillverkning av te x bänkbord, fågelholkar, insektshotell m.m
    • Vi gör arbetsbedömningar åt försäkringskassan och arbetsförmedlingen.
    • Vi samarbetar med t ex IFO, Kriminalvården/Frivården, Skolan, privata företag  m.m
    • Vi har bla hand om gräsklippning, snöskottning, städning och grusning runt om återviningsstationerna i Sunne, Gräsmark, Lysvik, Mallbacken, Lövstaholm, Rottneros, V.Ämtervik, Ö.Ämtervik och Stöpafors.
    • Vår fordonsavdelning har hand om tvätt och rekond på kommunens bilar i vår tvätthall här på Ekebyvägen.  De har även många andra uppdrag.


    Kristofer Carlbom

  • Varför ska man kolla ryggen hos skolsköterskan?

    Varför ska man kolla ryggen hos skolsköterskan?

    Skolios innebär en böjning och vridning/rotation av ryggraden. Detta uppkommer ofta i perioder med snabb tillväxt, framförallt i samband med tillväxtspurten under puberteten. Därför kontrollerar vi i skolhälsovården även ryggar, med mål att kunna fånga in eventuell skolios tidigt. 

    Vi undersöker och tittar och så mäter vi också med en så kallad skoliometer, som är ungefär som ett vattenpass. Om vi misstänker att det skulle kunna röra sig om skolios skrivs remiss för röntgen, och om det behövs så skickas remiss till barnortoped. Om man har skolios som inte upptäcks och behandlas kan det till en felställning av ryggen vilket även påverkar bröstkorgen och midjans konturer. Detta kan förutom ryggproblem också föra med sig att lungorna påverkas och leda till olika grader av funktionsnedsättning.

    Skolioterern är ungefär som ett vattenpass.

    Nu har denna vecka kommit till sitt slut, och jag vill tacka för mig. Ni är alltid välkomna att höra av er om ni har funderingar eller frågor, oavsett om ni är vårdnadshavare, elever eller övrig personal inom kommunen. Vårt mål är att alla barn ska må så bra som det bara går! Slutligen vill jag återigen passa på att ge en eloge till våra skolsköterskor, alla härliga elever och till alla er andra på Sunnes skolor som gör ett fantastiskt jobb och som bidrar till att mitt jobb blir så roligt!  

    Allt gott!

    Lina Halldin

  • Vi mäter och väger!

    Vi mäter och väger!

    Många barn tycker att det är roligt att komma och mäta och väga sig. Men det finns också de som tycker att det är förknippat med negativa känslor. Vi som elevhälsopersonal ska inte skuldbelägga eller bidra till kroppshets. Alla barn har rätt till en frisk och stark kropp och alla behöver inte se likadana ut. Vi följer längd- och viktkurvor för att kunna fånga upp när något inte är som det ska. Vi följer också mönster på sikt, och kan på så sätt fånga upp sådant som inte uppfattas bara av ögat.

    Om vi ser att barnet börjar öka mycket i vikt över tid kan det också bli ett samtal om detta eftersom vi har ett hälsoansvar. Övervikt leder på sikt för en ökad risk för ohälsa, och vårt samtal angående detta är överhuvudtaget inte inriktat mot skönhetsideal, utan är för barnets nuvarande och framtida hälsas skull. Vi vänder oss också alltid till föräldrarna, inte till barnet, när vi pratar om detta. Ett barn ska inte banta, eller behöva tänka på sin vikt alls, men med vissa ändringar i livsstilen brukar det kunna gå att ändra mönstret så att barnet planar ut sin viktkurva istället för att fortsätta uppåt. Våra mätningar kan också fånga upp om det motsatta gäller, att barnet minskar i vikt av någon anledning.

    Vi finns till för att stötta och hjälpa, vi vet att det inte alltid är lätt att få allt att gå ihop, men kan hjälpa till med råd för att åstadkomma goda levnadsvanor med mat, sömn och fysisk aktivitet.

    Bild från Folkhälsomyndigheten.

    Lina Halldin

  • Inte bara sprutor!

    Inte bara sprutor!

    Det första många associerar till när de får höra om skolhälsovården är vaccinationer, vilket egentligen inte är det vi håller på med mest. Med det sagt så ger vi flera vaccinationer inom skolan, som fortsätter det nationella vaccinationsprogrammet som påbörjas på BVC. Det bidrar till att vi i Sverige har så bra vaccinationstäckning som vi har, och att våra barn får ett bra skydd för resten av livet mot många farliga sjukdomar.

    I skolan får barnen vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund i årskurs 2. I årskurs 5 ges numera vaccin mot HPV, eller humant papillomvirus, vilket kan orsaka livmoderhalscancer och flera andra cancerformer i könsorgan eller munhåla. HPV ligger bakom i stort sett alla fall av livmoderhalscancer, så detta vaccin bidrar till att vi förhoppningsvis kan utrota en form av cancer! I årskurs 8 ges sedan också en påfyllnadsvaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta.

    Har barnet av någon anledning inte följt det ordinarie vaccinationsprogrammet, exempelvis om det kommit hit från annat land eller av annan orsak, så gör vi vaccinationsplanering, där vi går igenom de vaccinationer som barnet redan har och kompletterar med det som saknas. Svenska barnvaccinationsprogrammet ger skydd mot tolv sjukdomar som är allvarliga och i vissa fall livshotande.  Vaccinen är beprövade och säkra. I och med att vi har en bra allmän vaccinationstäckning så skyddas också de allra yngsta och ovaccinerade när smiddspridningen av dessa sjukdomar minskar, och i vissa fall försvinner helt.

    Bild från Folkhälsomyndigheten.
    Bild från Folkhälsomyndigheten.

    Lina Halldin

  • Medicinska elevhälsan

    Medicinska elevhälsan

    Hej!

    Jag heter Lina Halldin och är sedan början av 2024 skolläkare i Sunne kommun. När jag inte arbetar inom skolan kan ni träffa mig på vårdcentralen i Sunne (dock är jag för tillfället föräldraledig därifrån). Den här veckan ska ni få följa mig som en representant för den medicinska delen av elevhälsan i Sunnes kommunala skolor. Jag hoppas att ni ska få en liten inblick i vad vi gör inom skolhälsovården, som är så väldigt mycket mer än vaccinationer, plåstra om skrubbsår och att mäta och väga!

    Lina Halldin, skolläkare i Sunne kommun.

    Som skolläkare är jag runt på alla skolor, och arbetar nära respektive skolsköterska inom varje rektorsområde. Att vara skolläkare är bland det roligaste jag gjort som läkare, och det är otroligt berikande att komma ut och träffa alltifrån nyblivna förskoleklasselever ända upp till nästan vuxna elever som går sitt sista år på gymnasiet. Jag upplever det som att det ofta blir ett mer avslappnat besök jämfört med när man träffas inom sjukvården, här är det ju jag som kommer på besök till en miljö där barnet känner sig som hemma i stället för tvärtom.Jag som skolläkare utgör bara en del, det största medicinska arbetet står våra fantastiska skolsköterskor för, som varje dag finns där för våra barn i Sunnes skolor!

    Lina Halldin

  • Skapande skola

    Skapande skola

    En stor del av mitt arbete handlar om Skapande skola, ett bidrag som jag söker varje år för att integrera konst och kultur i grundskolan genom professionella kulturaktörer.

    Arbetet börjar vanligtvis i oktober med en omfattande research för att kartlägga vilka kulturaktiviteter som finns att tillgå för olika åldersgrupper – en process som kan ta tid. Därefter skapar jag en budget och planerar ett program som omfattar alla elever, från förskoleklass till årskurs 9. När programmet är klart skickar jag in ansökan till Kulturrådet och inväntar besked om hur mycket medel vi som kommun beviljas och om vi kan genomföra projekten.

    Det allra roligaste sker efteråt – att få se eleverna ta del av det jag planerat. Dessutom är det fantastiskt att få arbeta med så många begåvade kulturutövare, såsom konstnärer, dansare, skådespelare, författare och filmskapare. Det är inspirerande att se hur mycket talang och kreativt driv som finns i vårt avlånga land!

    Lineah Svärd

  • Ungdomsperspektivet

    Ungdomsperspektivet

    Denna vecka har jag tillsammans med skolbibliotekarie Rebecka Hugosson besökt Fryxellska skolans samlingstorg, Snacketorget och högstadiets trygghetsråd. Syftet har varit att få idéer och tankar kring verksamhet riktad mot ungdomar.

    Vi har upplevt att det kan vara en utmaning att nå ut till denna målgrupp och vill därför lyssna på deras egna perspektiv. Vi har ställt frågor om vad de skulle vilja göra och hur vi bäst kan nå dem.

    I tidigare projekt har jag arbetat med ett ungdomsperspektiv där unga involveras i arbetsprocessen, och jag tror starkt på att detta är ett framgångsrikt koncept. Därför arbetar vi nu aktivt med att bygga relationer med ungdomarna för att bättre förstå deras åsikter och behov.

    Lineah Svärd och Rebecka Hugosdotter. (Foto: Emma Eklund)

    Lineah Svärd

  • Presentation Lineah Svärd, kulturutvecklare i Sunne

    Presentation Lineah Svärd, kulturutvecklare i Sunne

    Sommaren 2020 började jag arbeta som kulturutvecklare i Sunne kommun efter cirka 15 år som frilansande musikalartist och sångerska i Sverige och Norden. Att få arbeta med kultur och skapa möjligheter för både barn, unga och vuxna känns som ett otroligt viktigt och hedersamt uppdrag. Jag kan ärligt talat inte föreställa mig att arbeta inom någon annan bransch.

    Mitt uppdrag som kulturutvecklare är brett och innefattar arbete med skolan, kulturskolan, kommunens konst, bibliotekets verksamhet samt olika initiativ från kulturenheten. Detta gör att ingen vecka är den andra lik. Med Sunnes kulturplan som grund och vägledning strävar jag efter att initiera både roliga och betydelsefulla projekt och arrangemang.

    Lineah Svärd

  • Att undervisa om kontroversiella frågor och positiv psykologi

    Att undervisa om kontroversiella frågor och positiv psykologi

    Att ta upp och hantera svåra och kontroversiella frågor i undervisningen är viktigt för att träna eleverna i demokrati, mänskliga rättigheter och tolerans gentemot alla människor.

    Vad är kontroversiella frågor?

    Kontroversiella frågor handlar om aktuella samhällsproblem som väcker starka känslor och där åsikterna kan gå isär. Ofta presenteras åsikter som fakta, vilket kan göra dem extra svåra att bemöta. 

    Inom so-ämnena finns det flera ämnesområden där just kontroversiella frågor skall och behöver diskuteras och bemötas, detta för att träna eleverna i att bemöta olika åsikter med respekt. Därför behöver vi so-lärare vara extra förberedda men också trygga i att leda sådana typer av lektioner. 

    Ett bra tips är att du i förväg tänkt igenom de reaktioner som kan uppkomma men också att inte vara rädd om det kommer kontroversiella åsikter. Om en elevs reaktion exempelvis är rasistisk, sexistisk eller allmänt odemokratiskt anser jag att det allra viktigaste där och då är att jag som lärare visar att denna åsikt inte är i linje med skolans värdegrund men i stället för att säga ”så kan du inte säga” är det betydligt mer effektfullt att ställa motfrågor. Det tvingar eleven att tänka efter

    Positiv psykologi

    Det kan beskrivas som vetenskapen om det goda livet, det som gör livet mest värt att leva. Inte bara utifrån det goda i livet för mig utan lika mycket utifrån hur jag kan göra gott för andra. 

    Det handlar om att låta eleverna fokusera på sina styrkor snarare än sina svagheter, att bygga upp sina resurser och motståndskraft istället för att alltid arbeta reaktivt med problem. Forskning har påvisat att elever som aktivt arbetat med övningar utgående från positiv psykologi senare angivit ett ökat välbefinnande i skolan som visar sig i, stärkt engagemang, känsla av meningsfullhet, stärka relationer och en känsla av hanterbarhet. Detta i jämförelse med kontrollgrupper som inte arbetat förebyggande. 

    Fryxellska skolan har därför valt att i samarbete med forskare Åse Fagerlund arbeta med positiv psykologi på skolan som ett led i det förebyggande elevhälsoarbetet. Målet är att på ett konkret och systematiskt sätt arbeta med att stärka elevernas självkänsla och mentala motståndskraft.

    Helena Westman

  • Fryckes trygghetsgrupp

    Fryckes trygghetsgrupp

     Min kollega Tessan och jag har startat en Trygghetsgrupp på skolan. Den bygger på frivillighet och vi ses cirka en gång i månaden där fokus är att diskutera hur vi tillsammans kan göra skolan till en ännu tryggare plats. Eleverna upplever dessutom att deras egen självkänsla stärks då de får möjlighet att träffas i ett sådant här typ av sammanhang. Det är elevernas frågor och funderingar som styr och det är en mycket engagerad och driven grupp.Varje höst genomför skolan en trygghetsenkät och resultatet och analysen utifrån den fungerar som underlag för oss i Trygghetsgruppen att arbeta med.

    Helena Westman

  • Fryckes värdegrundsarbete

    Fryckes värdegrundsarbete

    Mitt andra uppdrag inom värdegrundsarbetet handlar om att tillsammans med min kollega Cesar ta fram gemensamma övningar kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna som alla elever på skolan, under en viss period, skall få genomföra tillsammans med sina lärare.

    Cesar och jag har arbetat fram en struktur på skolan hur genomförandet av övningarna ska gå till. Cesar och jag går ut till alla arbetslag och delger våra kollegor information om hur och vad som skall genomföras och sedan efter cirka fem veckor kommer vi tillbaka och då börjar vi med en reflektionsrunda samt genomgång för nästa övning. Denna termin jobbar vi utifrån en bok som heter ”Koll på rasism” och vi fokuserar mycket på att träna eleverna att jobba i smågrupper utifrån elevnära case.

    Vi försöker vara lyhörda på vilka behov som finns på skolan och anpassa övningarna efter det.

    Helena Westman

  • Hur en SO-lektion kan se ut

    Hur en SO-lektion kan se ut

    Jag börjar (nästan) varje lektion med en kort rapport-sändning på tre minuter och det är, enligt mig, en perfekt start för att göra so-ämnena mer begripliga eftersom det alltid går att koppla något av nyhetssändningen till något av det vi just nu arbetar med. Om jag vid tillfälle inte visar eller pratar om nyheter är det alltid flera elever som påpekar detta, ”ska vi inte se rapport?”. Då blir jag glad!I min undervisning använder och tillämpar jag begreppen perspektiv och nyanserade resonemang och redan under höstterminen i åk.7 tränas eleverna i att tänka utifrån olika perspektiv. Att träna eleverna i att bredda deras världsbild ser jag som en av de viktigaste uppgifterna jag har, därför tränar jag eleverna kontinuerligt i att diskutera och samtala med varandra utifrån olika ämnena och händelser.

    Helena Westman

  • Helena Westman, lärare, presenterar sig

    Helena Westman, lärare, presenterar sig

    Hej!Sommaren år 2020 flyttade min familj och jag från Göteborg till Sunne och ht-2020 började jag jobba på Frycke. Jag tog min lärarexamen från Göteborgs universitet år 2013.

    Jag undervisar fyra klasser i åk.7-9 i de olika so-ämnena och i min tjänst är 20 procent riktat till att arbeta med skolans värdegrundsuppdrag.

    Ett uppdrag jag tycker mycket om och som jag är relativt fri att utforma utifrån det behov jag ser finns på skolan.

    I min roll som so-lärare har jag ett oerhört viktigt uppdrag i att hjälpa eleverna att förstå den värld vi lever i, hur samhället fungerar. Idag är det dessutom av stor betydelse att eleverna tränas i att tillämpa ett källkritiskt förhållningssätt till all den information de dagligen utsätts för.

    Helena Westman

  • Besök till köket på SG/Broby

    Besök till köket på SG/Broby

    Idag fredag tittar vi in i köket på SG/Broby, där Susanne o Kerstin jobbar med dagens lunch. 

    Idag serveras eleverna grillad kyckling, rostade rotfrukter, klyftpotatis och orientsås. De har också caféverksamhet med gott hembakat bröd, där elever från gymnasiet, yrkeshögskolan och Lärcenter kan köpa fika under dagen.

    Ida Gustavsson

  • Lovaktiviteter för köket

    Lovaktiviteter för köket

    Under loven då det är färre barn på skolor och förskolor så brukar vi inom kostenheten träffas och ha lite utbildningar. Då vi alla är ute på olika ställen och jobbar så är det väldigt trevligt när vi ses tillsammans.

    Det är då man kan utbyta lite tips och idéer med varandra eller bara prata om väder och familj. Under sportlovet så träffades vi på Skäggeberg under några dagar. Där hade vi tagit fram lite recept samt för att prova på lite nya varuprover från våran leverantör. Daniel som jobbar på Skäggebergsskolan hade även bakkurs med några av oss. Det är alltid inspirerande att få se olika sätt som man kan göra bröd eller olika maträtter på.

    Vi hade även hygienkurs och pratade mycket om allergier och överkänslighet, då vi ser att det ökar mycket så var det en väldigt intressant föreläsning.

    Imorgon så kommer Eva från Allégården berätta lite från hennes arbetsplats.

    Ida Gustavsson

  • En dag på jobbet

    En dag på jobbet

    En vanlig dag hos mig börjar alltid med en kopp kaffe och prata med både pedagogerna och barnen.

    Vi går igenom antal barn och kollar om det är någon specialkost.

    Hos oss så har vi frukost kl 7.45, lunch 11.15 och mellis 14.00.

    Det finns 2 avdelningar som heter Grodan och Ekorren.

    Jag försöker baka nästan varje dag för att hålla ner kostnaderna på bröd, det är helt galet vad matpriserna har skenat de senaste åren. Men det gör att man också gör allt för att återanvända det som blir över, som tex gröt blir bröd som sedan kan bli brödkrutonger eller bröd igen.

    Det är egentligen ens egna fantasi som sätter stopp.

    När lunchen har serverats så brukar jag gå ut på avdelningarna och kolla om det behövs påfyllning. Det är då som den där belöningen kommer, den som gör att man verkligen älskar sitt jobb.

    Alla fina ord som man får är helt fantastiskt och gör att det är så kul att jobba.

    Ibland så försöker vi även servera och laga mat ute, vi tex uppmärksammade Samernas nationaldag genom att baka brödet gahku ute vid grillen. Alla barn som ville fick vara med att kavla och lägga brödet på hällen. Mycket lyckad och mysig dag även om vi alla luktade grillade korvar efteråt…

    Inom kommunen så har vi lite olika storlekar på förskolor, det som fungerar hos mig kanske tex inte fungerar på ett större ställe m.m . Vissa kök får sin mat levererad till sig från ett större kök men många lagar mat på stället. 

     Vi försöker även hjälpa varandra om det fattas personal någonstans. 

    Imorgon så ska jag berätta lite om vad vi hittade på under sportlovsveckan.

    Ida Gustavsson

  • Köket på Forsnäsgården

    Köket på Forsnäsgården

    Ja nu var det Kostenhetens tur att visa hur våra dagar kan se ut. Jag heter Ida och jag jobbar på förskolan Forsnäsgården i Rottneros. Jag tänkte visa lite hur en dag kan se ut för mig.

    Under sportlovet så har vi även passat på att ha lite utbildning i hygien, matlagning och bakning som jag kommer visa lite ifrån. 

    Ser fram emot en rolig vecka!

    Ida Gustavsson