Skolios innebär en böjning och vridning/rotation av ryggraden. Detta uppkommer ofta i perioder med snabb tillväxt, framförallt i samband med tillväxtspurten under puberteten. Därför kontrollerar vi i skolhälsovården även ryggar, med mål att kunna fånga in eventuell skolios tidigt.
Vi undersöker och tittar och så mäter vi också med en så kallad skoliometer, som är ungefär som ett vattenpass. Om vi misstänker att det skulle kunna röra sig om skolios skrivs remiss för röntgen, och om det behövs så skickas remiss till barnortoped. Om man har skolios som inte upptäcks och behandlas kan det till en felställning av ryggen vilket även påverkar bröstkorgen och midjans konturer. Detta kan förutom ryggproblem också föra med sig att lungorna påverkas och leda till olika grader av funktionsnedsättning.
Skolioterern är ungefär som ett vattenpass.
Nu har denna vecka kommit till sitt slut, och jag vill tacka för mig. Ni är alltid välkomna att höra av er om ni har funderingar eller frågor, oavsett om ni är vårdnadshavare, elever eller övrig personal inom kommunen. Vårt mål är att alla barn ska må så bra som det bara går! Slutligen vill jag återigen passa på att ge en eloge till våra skolsköterskor, alla härliga elever och till alla er andra på Sunnes skolor som gör ett fantastiskt jobb och som bidrar till att mitt jobb blir så roligt!
Många barn tycker att det är roligt att komma och mäta och väga sig. Men det finns också de som tycker att det är förknippat med negativa känslor. Vi som elevhälsopersonal ska inte skuldbelägga eller bidra till kroppshets. Alla barn har rätt till en frisk och stark kropp och alla behöver inte se likadana ut. Vi följer längd- och viktkurvor för att kunna fånga upp när något inte är som det ska. Vi följer också mönster på sikt, och kan på så sätt fånga upp sådant som inte uppfattas bara av ögat.
Om vi ser att barnet börjar öka mycket i vikt över tid kan det också bli ett samtal om detta eftersom vi har ett hälsoansvar. Övervikt leder på sikt för en ökad risk för ohälsa, och vårt samtal angående detta är överhuvudtaget inte inriktat mot skönhetsideal, utan är för barnets nuvarande och framtida hälsas skull. Vi vänder oss också alltid till föräldrarna, inte till barnet, när vi pratar om detta. Ett barn ska inte banta, eller behöva tänka på sin vikt alls, men med vissa ändringar i livsstilen brukar det kunna gå att ändra mönstret så att barnet planar ut sin viktkurva istället för att fortsätta uppåt. Våra mätningar kan också fånga upp om det motsatta gäller, att barnet minskar i vikt av någon anledning.
Vi finns till för att stötta och hjälpa, vi vet att det inte alltid är lätt att få allt att gå ihop, men kan hjälpa till med råd för att åstadkomma goda levnadsvanor med mat, sömn och fysisk aktivitet.
Det första många associerar till när de får höra om skolhälsovården är vaccinationer, vilket egentligen inte är det vi håller på med mest. Med det sagt så ger vi flera vaccinationer inom skolan, som fortsätter det nationella vaccinationsprogrammet som påbörjas på BVC. Det bidrar till att vi i Sverige har så bra vaccinationstäckning som vi har, och att våra barn får ett bra skydd för resten av livet mot många farliga sjukdomar.
I skolan får barnen vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund i årskurs 2. I årskurs 5 ges numera vaccin mot HPV, eller humant papillomvirus, vilket kan orsaka livmoderhalscancer och flera andra cancerformer i könsorgan eller munhåla. HPV ligger bakom i stort sett alla fall av livmoderhalscancer, så detta vaccin bidrar till att vi förhoppningsvis kan utrota en form av cancer! I årskurs 8 ges sedan också en påfyllnadsvaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta.
Har barnet av någon anledning inte följt det ordinarie vaccinationsprogrammet, exempelvis om det kommit hit från annat land eller av annan orsak, så gör vi vaccinationsplanering, där vi går igenom de vaccinationer som barnet redan har och kompletterar med det som saknas. Svenska barnvaccinationsprogrammet ger skydd mot tolv sjukdomar som är allvarliga och i vissa fall livshotande. Vaccinen är beprövade och säkra. I och med att vi har en bra allmän vaccinationstäckning så skyddas också de allra yngsta och ovaccinerade när smiddspridningen av dessa sjukdomar minskar, och i vissa fall försvinner helt.
Jag heter Lina Halldin och är sedan början av 2024 skolläkare i Sunne kommun. När jag inte arbetar inom skolan kan ni träffa mig på vårdcentralen i Sunne (dock är jag för tillfället föräldraledig därifrån). Den här veckan ska ni få följa mig som en representant för den medicinska delen av elevhälsan i Sunnes kommunala skolor. Jag hoppas att ni ska få en liten inblick i vad vi gör inom skolhälsovården, som är så väldigt mycket mer än vaccinationer, plåstra om skrubbsår och att mäta och väga!
Lina Halldin, skolläkare i Sunne kommun.
Som skolläkare är jag runt på alla skolor, och arbetar nära respektive skolsköterska inom varje rektorsområde. Att vara skolläkare är bland det roligaste jag gjort som läkare, och det är otroligt berikande att komma ut och träffa alltifrån nyblivna förskoleklasselever ända upp till nästan vuxna elever som går sitt sista år på gymnasiet. Jag upplever det som att det ofta blir ett mer avslappnat besök jämfört med när man träffas inom sjukvården, här är det ju jag som kommer på besök till en miljö där barnet känner sig som hemma i stället för tvärtom.Jag som skolläkare utgör bara en del, det största medicinska arbetet står våra fantastiska skolsköterskor för, som varje dag finns där för våra barn i Sunnes skolor!
Oj, vad tiden rinner iväg! Jag tror att alla som jobbar inom skolan håller med mig om att särskilt vårterminerna går väldigt fort, då det är fler ledigheter som bryter av. Det är mycket extra som ska hinnas med innan examen. Nationella prov, kurser som ska bli klara, utvecklingssamtal… Dessutom åker vi genom Erasmus till Polen och Frankrike och blir i vår tur värdar för besök därifrån.
På loven är skolan en ganska öde plats, men till skillnad från de flesta så har jag semestertjänst vilket betyder att jag har arbetstid även under lov. Fördelen är att loven ger mer möjlighet till planering och förberedelser utan avbrott, att kunna samla ihop och komma ifatt…
Veckan efter lovet åker vi med eleverna i årskurs 3 på samhälls- och naturvetenskapsprogrammen till Karlstads universitet på en av deras KAU-dagar. Även elever på industri och grafisk produktion är självklart välkomna att följa med, de som vill.
Det är en spännande dag och fylld av intryck och innehåll, en riktig utbildningsmässa för högre utbildning. Vi har förberett dagen så att eleverna ska kunna få ut mesta möjliga utifrån sina personliga intressen. De kan lyssna på programpresentationer och en del andra universitet, yrkeshögskolor och företag/organisationer finns på plats.
Sedan går tiden fort mot examen och student, vilket också blir detsamma för mig. Jag tänker att jag delar lite blandade känslor med många av eleverna. Det känns konstigt att en epok i mitt liv tar slut och med visst vemod, men något jag ser fram emot och med glädje. För både mig och studenterna väntar då en ny framtid efter SG/Broby!
Tack för att jag fick låna Sunnebloggen! 😊
Alla kan få lite avkoppling i en vrå på elevtorget!
Svensk skola har ett dubbelt uppdrag, dels utbildning och dels ett demokrati- och värdegrundsuppdrag. ”Det handlar om att utbilda medvetna och kompetenta samhällsmedlemmar som enligt demokratins ideal kan hantera den kunskap och värdegrund som det svenska samhället vilar på”(Skolinspektionen).
Som SYV och skolkurator på SG/Broby är jag en del i detta uppdrag och jag ingår också i elevhälsan på skolan. Vi träffas varje torsdag eftersom alla är på plats då (det är bara rektor och jag som jobbar heltid på SG/Broby, de övriga delar sin tjänst med exempelvis Fryxellska skolan eller SG/Södra Viken.
Elevhälsans uppdrag är både på individ-, grupp- och skolnivå och i samverkan med övrig personal, och ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Vi har en viktig roll i arbetet mot kränkande behandling, i undervisning om tobak, alkohol, andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa och om jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer. I samverkan med lärarna följer vi till exempel även upp frånvaro och elevers behov av anpassningar och stöd.
Tillsammans med skolans kurator och mentorerna i berörda klasser jobbar vi i ett “projekt” med skolans elever i årskurs 1. Vi ses under cirka 15 lektioner under hela läsåret utifrån ett material som heter Machofabriken. Det är ett förebyggande arbete med eleverna där vi diskuterar och belyser strukturer och normer i vårt samhälle och hur de kan påverka oss. Tanken är att vi återkommande ska fortsätta med det till årskurs 1.
Man kan kanske tro att det nästan bara är Sunne-elever som valt att läsa hos oss på SG/Broby, men så är det inte. Det kan bero på flera saker, till exempel satsningen på vårt Industriprograms nya fina lokaler, att vårt program Grafisk produktion har haft riksintag sedan 2011, vilket betyder att elever från hela Sverige kan söka utbildningen på samma villkor som elever från Värmland. Dessutom alla våra hockeyelever.
Betydelsefullt samarbete med Sunne IK
Sedan något år har vi ytterligare utvecklat samarbetet med Sunne IK och erbjuder en av Svenska Ishockeyförbundets rekommenderad lokal ishockeyprofil (s.k. LIP). I år har vi 27 hockeyelever där alla utom två kommer ”utifrån”. Ett antal är från Västsverige och hela 10 är från Norge.
Under studietiden bor de i studentboenden i Brårud genom Sunne Fastighets AB. Varje vecka senaste tiden har vi tagit emot besök av elever som ansökt om att få bli hockeyelever hos Sunne IK och deras föräldrar inför nästa läsår . De har kommit från Grums, Strömstad, Göteborg, Skepplanda, Gjövik i Norge, Arvika… för att besöka SG/Broby och Sunne IK. För att sedan bli antagna måste de också få en plats på något av våra program och den processen är inte klar förrän i sommar.
Det är spännande och helt klart är samarbetet med Sunne IK väldigt betydelsefullt för SG/Broby. Som SYV hälsar jag alla välkomna, berättar om skolan och visar runt samt presenterar våra program på ett sakligt och förhoppningsvis tilltalande sätt tillsammans med kollegorna.
Företagen vill anställa
På Introduktionsprogrammet finns en härlig blandning Sunne-elever som kommer från andra länder som till exempel Thailand, Ukraina, Syrien, Turkiet, Afghanistan och Somalia. I utvärderingar brukar elever ange att de är väldigt nöjda med att ha valt SG/Broby och att de trivs bra.
Av studenterna 2024 från naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen studerar nu redan ett antal på högskolor och universitet och företagen står nästan i kö för att anställa, särskilt från Industriprogrammet. Eleverna är såklart de bästa marknadsförarna!
Eleverna på SG/Broby är de bästa marknadsförarna av skolans program.
Kajsa, lärare och mentor, med några av sina elever i årskurs 1 på Samhällsvetenskapsprogrammet. Här ska vi ge information inför valen till högre årskurser.
Det faller sig ganska naturligt att mycket av jobbet följer ett ”årshjul”. På hösten är det alltid en hel del att göra den första månaden kring elever som byter utbildning/skola för att de erbjuds plats där de stått som reserver. Vi brukar också alltid få ”hemvändare”, det vill säga elever som börjat någon annanstans, men ångrar sig och vill läsa på SG/Broby. Lyckligtvis brukar vi kunna hjälpa dem med det.
Hösten innebär också mycket grundläggande SYV-information på klassnivå. En lördag i oktober arrangerar vi Öppet Hus och även i övrigt informerar vi på olika sätt om vår skola och våra utbildningar till elever som ska söka inför kommande år.
På vårterminen blir det fokus på både valet till gymnasieskolan och de val som alla i årskurs 1 ska göra till årskurs 2-3 (ovan). Eleverna i åk 3 får information kring högre studier och vi gör en del studiebesök.
För elever som flyttar in/ut och byter skola under året, ser jag till att överlämningar görs så att de inte tappar fart i onödan på grund av bytet.
Samverkar med andra
Vidare går jag igenom, följer upp och reviderar elevers studieplaner. Samverkar med SYV Caroline Dahlberg, Sunne lärcenter, kring elever som önskar fortsätta studera där. Vi samverkar också med Arbetsförmedlingen i projektet SamSTART för stöd till elever som behöver det i övergången till arbetslivet eller fortsatta studier.
Vi bjuder in gäster för olika information och ofta i samverkan med lärare i samhällskunskap. Det kan till exempel vara facklig information om arbetsrätt, Handelskammaren som pratar arbetsmarknadskunskap eller Försvarsmakten.
Just nu planerar vi även för en temadag i april om totalförsvaret kopplat till historia/samhällskunskap och i samverkan med Försvarsutbildarna Värmland och Sunne kommuns säkerhetssamordnare Mats Jansson. Ett aktuellt tema i tiden!
Den 1 juli 2025 införs GY25, Gymnasiereformen 2025. Vi började tidigt med att förbereda oss. För egen del har det främst handlat om att se över programplanerna och uppdatera dem. Riksdagen har även beslutat om krav på kommuner att samverka om planering, dimensionering och erbjudande av gymnasial utbildning. Bland annat ska arbetsmarknadens behov få större betydelse för utbudet. Vi som ingår i SUTOHAMU har ett pågående samarbete kring detta.
Professionalism
Jag har ett särskilt intresse för skoljuridiska frågor och försöker hålla mig uppdaterad. Jag tycker det är viktigt att SG/Broby står för professionalism och ”tänker rätt”, både för vår egen skull, men även ur elevperspektivet. Vi hörs igen i morgon!
Så roligt att få berätta lite om hur vi har det på Sunne Gymnasieskola Broby! Välkommen också att kolla dagliga inlägg på Instagram!
Jag heter Barbro Ainegren och det är nu mitt nionde läsår på SG/Broby, men det blir också mitt sista då jag har bestämt mig för att det är dags för pension i sommar. Så, om du som läser det här känner någon som skulle passa – tipsa gärna! 😊 Jag jobbar i huvudsak som studie- och yrkesvägledare (SYV), men har även uppdrag som skolkurator och samordnare för våra nyanlända elever med annat modersmål. Det gör jobbet stimulerande, utmanande och roligt. Ingen dag är helt och hållet förutsägbar eller den andra lik!
Vi är kanske runt 40 anställda som jobbar på SG/Broby. De flesta är lärare, men vi är också elevhälsa (specialpedagog, skolsköterska och kurator), administration, kökspersonal, lokalvård och vaktmästeri. Några delar också sin lärartjänst med ansvar för bibliotek och marknadsföring.
150 elever på skolan
Vår rektor sedan september 2024 är Mattias Schelin. Vi är ett bra kollegium som trivs tillsammans och lärarna gör det så enkelt för mig som SYV, eftersom de alltid är välkomnande och positiva när jag behöver tid med eleverna. Det känns väldigt bra!
På skolan studerar cirka 150 elever. Vi har fyra gymnasieprogram (Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Industritekniska programmet och Grafisk produktion och Introduktionsprogrammet).
På Introduktionsprogrammet läser elever som av olika anledningar inte har nått alla de grundskolebetyg som krävs för en plats på ett nationellt program. Som till exempel. nyanländ kan det helt enkelt vara att tiden i Sverige har varit för kort.
Ett privilegium
Jag har alltid känt att det är ett privilegium att få jobba med ungdomar som är i övergången mellan att vara barn och vuxna. Det är ständigt utvecklande för mig som person och ger väldigt mycket tillbaka. Varje år vid studenten är det både glädje och lite vemod av saknad.
Mina arbetsuppgifter som SYV följer i grunden lite av ett årshjul, det vill säga en hel del saker ligger i fokus under olika tider under läsåret. Jag återkommer och berättar mer i kommande inlägg!
