Varje hemtjänstgrupp har en planerare som är den som lägger upp dagens insatsplanering för gruppen. Planeraren har en överblick över gruppens kunder och behov och sköter stor del av kommunikationen med hemtjänstgruppen, sjuksköterska, biståndshandläggare och enhetschef. Det gäller att vara flexibel och se lösningar då behov och förutsättningar fort kan ändras under en dag.
För att ha en så god överblick som möjligt har våra planerare flera skärmar igång samtidigt. Här sitter Ingela och planerar för hemtjänstgruppen Blomman.
På bemanningsenheten finns poolanställda undersköterskor. Här ser ni två av dem som arbetar mot hemtjänst. De ligger på schemalagda resurspass. Oftast är dessa obokade när de kommer till samlingslokalen på Selmagården och är tänkta att täcka upp den korttidsfrånvaro som kommer in på morgonen.
När de får en bokning får de, precis som våra timvikarier, ett sms om att de blivit bokade och vilken hemtjänstgrupp de ska åka till. Ibland händer det att behovet ändras under dagen och vi tvingas boka om deras turer.
Loviza och Karin, två av våra tre Poolare, har precis kommit till sin lokal på Selmagården och väntar på att få sin bokning innan de ger sig i väg ut.
När klockan slår 06.30 drar våra telefoner igång och vi sitter uppkopplade på Time Care Pool, beredda att försöka lösa den korttidsfrånvaro som kan tänkas komma in.
Vissa morgnar är mer intensiva än andra och tillgängligheten på vikarier kan variera. Har vi tur finns det personal som har resurs eller ligger tillgängliga och då är det bara att boka på utifrån det behov som verksamheten har. Andra gånger krävs det ett antal telefonsamtal, pusslande och trixande för att ro saker i hamn. Sådana morgnar samarbetar vi flitigt med våra planerare för att lösa så att alla våra äldre får den hjälp de ska ha under dagen.
Jag och min kollega Marietar emot frånvaro och bokar in tillgängliga vikarier i vårt system Time Care Pool.
Sofia Staaf heter jag och har bott större delen av mitt liv i vackra Fryksdalen. Efter många år som lärare i skolans värld, bytte jag bana och hamnade inom äldreomsorgen och tillslut här på Bemanningsenheten. Här har jag lite blandade arbetsuppgifter men huvuduppdraget är att ta emot frånvaro och boka vikarier. Om några veckor kommer vår bemanningsrekryterare gå på föräldraledighet och då kommer jag till viss del ta över några av hennes arbetsuppgifter, vilket jag med spänning ser fram emot.
Den här veckan ska jag försöka visa upp vår enhet och vad vi sysslar med om dagarna.
En stor del av vårt jobb innebär att prata med barn. Vi använder oss då av lite olika hjälpmedel för att det ska bli lättare för barnen att prata. Det kan ibland vara lite läskigt att komma till oss, vilket vi har stor förståelse för.
Här har vi en karta för att det ska bli lättare att förstå hur det går till när man först får kontakt med socialtjänsten.
Ibland är det lättare att sätta ett kryss än att svara på en fråga om hur det är.
Boktips
Sist men inte minst vill jag tipsa om lite böcker som kan vara bra att läsa om man har barn och ungdomar där hemma eller vill ge sina barn och ungdomar något att läsa.
Fem gånger mer kärlek passar dig som har barn som är 3 år och uppåt.
Depphjärnan passar dig som är tonåring eller är förälder till tonåring.
Livsviktigt snack är till föräldrar med tonåringar där hemma.
Boken om oro är för barn mellan 6-9 år men funkar också bra att läsa tillsammans.
99 livsknep är för barn på mellanstadiet.
Då var min vecka över. Tack för att ni har hängt med mig!
Som jag nämnt tidigare så är ju våra uppdragstagare otroligt viktiga för oss. Emma som är vår familjehemssekreterare hjälper våra familjehem genom att ha regelbundet råd och stöd utifrån behov.
Vi ser också att det är en vinst för våra familjehem att kunna få träffa varandra. Därför har vi under våren försökt få till tre träffar där våra uppdragstagare kan få träffas och utbyta erfarenheter. Vi är väldigt tacksamma över att ha blivit sponsrade av Sunne krog och bowling så vi kunnat anordna två bowlingkvällar till våra familjehem med barn där vi fick spela bowling, biljard och shuffelboard. En kväll var i mars och en kväll kommer att vara i maj. Vi kommer även ha en nätverksträff där vi bjudit in en tidigare placerad som kommer och berätta om sina erfarenheter av att vara placerad i familjehem.
Utbildning och samverkan
Om man blir familjehem så får man gå en utbildning som heter Ett hem att växa i. Det är en utbildning som socialstyrelsen har tagit fram för att kvalitetssäkra familjehemsvården. I oktober kommer jag och Emma tillsammans med en kollega från Torsby hålla utbildningen för våra familjehem. Vi tycker det är väldigt positivt att vi kan samverka med andra kommuner.
Det krävs en del förberedelse för att hålla utbildning. Just nu är vi i planeringsfasen och där vi sätter datum och plats för utbildningen.
Att jobba som barnhandläggare innebär att jag träffar fantastiska människor varje dag. Några som är otroliga viktiga för oss är våra uppdragstagare. Det finns tre typer av uppdragstagare. Familjehem, kontakfamilj och kontaktperson och nu tänkte jag förklara vad det innebär och hur man går tillväga om man vill bli uppdragstagare.
Familjehem Att vara familjehem innebär att man tar emot ett barn för att det ska bo hos dig och din familj. Det kan vara under en kortare period eller under en längre period. Familjehemmet ska samverka med socialtjänst och biologiska föräldrar för att ge barnet så bra förutsättningar som möjligt.
Kontaktfamilj Att vara kontakfamilj innebär att man tar emot ett barn några gånger i månaden. Syftet med kontaktfamilj kan vara att ge barnet ett nytt/större nätverk eller bryta en negativ utveckling hos barnet.
Kontaktperson Att vara kontaktperson innebär att du träffar barnet regelbundet för att umgås eller hitta på en aktivitet. Det kan vara att ta en fika eller utöva någon sport. Uppdraget kan vara allt från någon gång i månaden till flera dagar i vecka.
Mer information om att vara uppdragstagare finns på socialstyrelsens hemsida.
1 juli 2025 kommer den nya socialtjänstlagen att träda i kraft. Den syftar till att socialtjänsten ska bli mer tillgänglig, förebyggande och kunskapsbaserad.
Barn och unga hade en arbetsdag under våren för att gå igenom vad vi kan göra samt vad vi redan gör som går i linje med den nya lagen. Hur ska vi bli mer lätt tillgängliga? Var behöver vi öka på kunskapen? Och hur ska de förebyggande insatserna se ut?
Bland annat så pratade vi om delaktighet, mottaglighet och brukarperspektiv.
Vi är en arbetsgrupp som gillar att diskutera. Så vi har diskussioner både i stor grupp och i små grupper.
Att prata om mål och fokus framåt är viktigt för att kvalitetssäkra vårt arbete.
Om man är intresserad och vill läsa mer om vad den nya socialtjänstlagen innebär kan man klicka på länken nedan och då kommer man till socialstyrelsens hemsida där det finns mer information.
Frida Westberg heter jag och jag jobbar på Individ- och familjeomsorgen (IFO) i Sunne kommun. Den här veckan ska ni få följa mig i mitt arbete som socialsekreterare. Kul!
Jag jobbar som barnhandläggare på avdelningen Barn och unga (BOU) på IFO. Det finns två grupper, Utredningsgruppen och Verkställighetsgruppen. Jag ingår i Verkställighetsgruppen som består av tre barnhandläggare, en familjehemsekreterare och en familjerättssekreterare. Utredningsgruppen består av fyra utredare och ett mottag. Vi alla har en 1:e socialsekreterare som är med på våra gruppmöten och hjälper oss i mer komplexa ärenden.
Jag har jobbat som barnhandläggare på IFO sedan 2017 och jag tycker att det är ett fantastiskt jobb som ger mig otroligt mycket. Ingen dag är den andra lik. Som barnhandläggare följer jag upp placeringar. Jag träffar barn och ungdomar som är placerade i familjehem eller på HVB och stödboende. Det kan vara i Sunne kommun eller på andra platser i Sverige. Vi gör hembesök där vi får träffa barnen och ungdomarna i deras naturliga miljö och ibland har vi möten på plats på kontoret.
Hoppas ni kommer tycka det är intressant och lärorikt.
För att hålla sig au jour som SAS är nätverkande viktigt. Under förra månaden deltog jag bland annat i länsdialog för ny socialtjänstlag. Länsdialogen syftade till att skapa samsyn om nuläge och behov samt ge insikter inför fortsatta arbetet som ska bidra till fortsatt utveckling, lärande och samverkan.
Som ni säkert redan hört talas om så kommer en ny socialtjänstlag att träda i kraft 1 juli 2025. Det vi vet än så länge är att socialtjänsten genom den nya lagen ska bli mer förebyggande, tillgänglig, jämställd, jämlik och kunskapsbaserad.
2024 har varit ett förberedande år och varje kommun har fått i uppdrag att göra en egen analys av hur det ser ut i kommunen idag och vilka behov vi ser framåt för att uppnå den nya lagen. Vid läsdialogen pratade vi om detta och jämförde hur långt de olika kommunerna kommit i arbetet.
Förutom ny socialtjänstlag pågår och ett omställningsarbete till god och nära vård, där jag i egenskap av SAS är kontaktperson för Sunne kommun. Även där har vi haft en nätverksträff för norra noden (Sunne, Torsby, Hagfors och Torsby Sjukhus). Nätverksträffen resulterade i planer för hur ska fortsätta samverka för att våra kunder/patienter ska bli delaktiga i sina egna processer som utgår från just deras behov och resurser.Vill avsluta med att säga tack för denna vecka och jag hoppas att ni fått en inblick i vad en SAS gör och lite av vad som händer inom kvalitetsområdet för socialtjänstens verksamheter! Önskar er alla en trevlig helg och en fin andra advent!
Mitt favoritämne att syssla med som SAS är dokumentation. Dokumentationen är viktig för att både vi och våra kunder ska veta vad som hänt, så att vi kan följa upp och bygga vidare på vidtagna åtgärder.
Jag är ofta ute i verksamheten och pratar med personal och chefer om just dokumentation. Det handlar både om den vardagliga dokumentationen och grunden för baspersonalens arbete genomförandeplanen. Genomförandeplanen är en överenskommelse mellan kunden och kommunen om hur kunden vill få stöd och hjälp och hur baspersonalen ska utföra sitt arbete.
För att säkerställa att vi har god kvalitet på vår dokumentation genomför jag ofta granskningar i alla delar av socialtjänstens verksamheter från handläggning till utförande. Då tittar jag bland annat på hur vi skriver, vad vi skriver och vad vi kan behöva utveckla.
SAS:ens huvuduppdrag är att utreda händelser i våra verksamheter som kunnat eller har lett till ett missförhållande för våra kunder. Syftet med att utreda händelserna är att liknande händelser inte ska inträffa igen. Det görs enligt en lag som heter Lex Sarah. Om du läser i tidningen om att det varit någon form av missförhållande inom socialtjänsten enligt Lex Sarah, då har det garanterat varit en SAS med och utrett.
Tack och lov är det inte så vanligt förekommande men för en kommun av Sunnes storlek som är det normalt att utreda ca 11-15 händelser per år. Om någon av händelserna som utretts bedöms som allvarlig anmäls den till vår tillsynsmyndighet IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Hitintills har vi som mest anmält 2 på ett år under den tid jag arbetet som SAS.
Vad är då ett missförhållande? Ett missförhållande är när vi på något sätt brustit vårt utförande så att det har medfört konsekvenser för våra kunder. Det kan handla om att vi brustit i bemötande, att det förekommit ekonomiska övergrepp, att vi varit för hårdhänta (fysiskt övergrepp) och som gjort att kunden lidit men.
En händelse enligt Lex Sarah kan bara rapporteras av verksamheten. Men det händer att kommunen får in klagomål som SAS sen bedömer att vi behöver utreda vidare enligt lex Sarah.
Bild på Sarah Wägnert som lagen om Lex Sarah är uppkallad efter.
Som SAS är ingen dag den andra lik, vilket kan vara både utmanande och spännande. Den här veckan har jag haft förmånen att få jobba tillsammans med en av våra hemtjänstgrupper och deras utvecklingsarbete gällande värdegrund.
Äldreomsorgen fick 2011 en värdegrund inskriven i socialtjänstlagen, den lyder så här: ”Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund).”5 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL
Hitintills har den enbart omfattat äldreomsorgen, men nästa år kommer en ny socialtjänstlag och förslaget är då att värdegrunden ska omfatta hela socialtjänsten. Tillsammans med gruppen diskuterades området ”respekt för privatliv och personlig integritet”. En fråga som är viktig att reflektera över då personalens arbetsplats är kundens hem.
Personalen diskuterade fler olika händelser de varit med om där de tyckt att det varit svårt att värna om kundens privatliv och integritet. Vi diskuterade också vad vi själva tyckte skulle kännas integritetskränkande, om vi hamnade i en situation där vi behövde hjälp och stöd för att klara vår dagliga livsföring. Diskussionerna mynnade ut i förbättringsförslag som gruppen ska jobba vidare med i vardagen.
jag heter Frida Vasiliou och jobbar som SAS, Socialt ansvarig samordnare i Sunne kommun.
Som SAS jobbar jag mot hela socialtjänsten verksamhet och i alla led. Det innebär att jag träffar såväl kunder som medarbetare, chefer och politiker i mitt jobb. Mitt uppdrag är att jobba med kvalitets och utvecklingsfrågor samt utreda avvikelser och missförhållanden.
Lite skämtsamt brukar jag säga att jag kommer när det är ”elände” dvs att det är något som inte fungerar och som vi behöver utreda, så man skulle kunna säga att jag är någon typ av internutredare. Även om jag personligen helst vill arbeta i andra änden med det förebyggande arbetet, innan det gått så långt att det finns risk att någon far illa.
Just nu jobbar jag mycket med styrdokument, det är dokument som vägleder oss i vårt arbete och talar om för oss hur vi ska agera i en viss situation. Exempel på sådana dokument är riktlinjer och rutiner.
Denna vecka har jag tillsammans med vår MAS (medicinskt ansvariga sjuksköterska) jobbat fram en rutinmall för att riskbedöma personalförsörjning i händelse av kris. Rutinen ska hjälpa verksamheten att fungera även om all personal inte finns på plats.
Det är både hemskt och spännande att fundera över hur vi ska klara socialtjänstens verksamhet om t.ex. 70% av all vår personal inte kan ta sig till jobbet. Vad ska vi prioritera och vad måste vi välja bort? Hur länge klarar vi oss på den bemanning vi har, och vad innebär det för kvaliteten och patientsäkerheten? Att fundera över den frågan ingår i vårt kris- och beredskapsarbete.