Sunnebloggen

Kategori: Barn och unga

  • Hejdå från mig och lite boktips

    Hejdå från mig och lite boktips

    En stor del av vårt jobb innebär att prata med barn. Vi använder oss då av lite olika hjälpmedel för att det ska bli lättare för barnen att prata. Det kan ibland vara lite läskigt att komma till oss, vilket vi har stor förståelse för.

    Här har vi en karta för att det ska bli lättare att förstå hur det går till när man först får kontakt med socialtjänsten. 

    Ibland är det lättare att sätta ett kryss än att svara på en fråga om hur det är.

    Boktips

    Sist men inte minst vill jag tipsa om lite böcker som kan vara bra att läsa om man har barn och ungdomar där hemma eller vill ge sina barn och ungdomar något att läsa.

    • Fem gånger mer kärlek passar dig som har barn som är 3 år och uppåt. 
    • Depphjärnan passar dig som är tonåring eller är förälder till tonåring. 
    • Livsviktigt snack är till föräldrar med tonåringar där hemma. 
    • Boken om oro är för barn mellan 6-9 år men funkar också bra att läsa tillsammans. 
    • 99 livsknep är för barn på mellanstadiet.

    Då var min vecka över. Tack för att ni har hängt med mig!

    Ta hand om varandra och ha en fin påsk! 😊

    Frida Westberg

  • Hur jobbar vi med våra familjehem?

    Hur jobbar vi med våra familjehem?

    Som jag nämnt tidigare så är ju våra uppdragstagare otroligt viktiga för oss. Emma som är vår familjehemssekreterare hjälper våra familjehem genom att ha regelbundet råd och stöd utifrån behov. 

    Vi ser också att det är en vinst för våra familjehem att kunna få träffa varandra. Därför har vi under våren försökt få till tre träffar där våra uppdragstagare kan få träffas och utbyta erfarenheter. Vi är väldigt tacksamma över att ha blivit sponsrade av Sunne krog och bowling så vi kunnat anordna två bowlingkvällar till våra familjehem med barn där vi fick spela bowling, biljard och shuffelboard. En kväll var i mars och en kväll kommer att vara i maj. Vi kommer även ha en nätverksträff där vi bjudit in en tidigare placerad som kommer och berätta om sina erfarenheter av att vara placerad i familjehem.

    Utbildning och samverkan

    Om man blir familjehem så får man gå en utbildning som heter Ett hem att växa i. Det är en utbildning som socialstyrelsen har tagit fram för att kvalitetssäkra familjehemsvården. I oktober kommer jag och Emma tillsammans med en kollega från Torsby hålla utbildningen för våra familjehem. Vi tycker det är väldigt positivt att vi kan samverka med andra kommuner.

    Det krävs en del förberedelse för att hålla utbildning. Just nu är vi i planeringsfasen och där vi sätter datum och plats för utbildningen.

    Frida Westberg

  • Att vara uppdragstagare

    Att vara uppdragstagare

    Att jobba som barnhandläggare innebär att jag träffar fantastiska människor varje dag. Några som är otroliga viktiga för oss är våra uppdragstagare. Det finns tre typer av uppdragstagare. Familjehem, kontakfamilj och kontaktperson och nu tänkte jag förklara vad det innebär och hur man går tillväga om man vill bli uppdragstagare.

    Familjehem
    Att vara familjehem innebär att man tar emot ett barn för att det ska bo hos dig och din familj. Det kan vara under en kortare period eller under en längre period. Familjehemmet ska samverka med socialtjänst och biologiska föräldrar för att ge barnet så bra förutsättningar som möjligt.

    Kontaktfamilj
    Att vara kontakfamilj innebär att man tar emot ett barn några gånger i månaden. Syftet med kontaktfamilj kan vara att ge barnet ett nytt/större nätverk eller bryta en negativ utveckling hos barnet.

     Kontaktperson
    Att vara kontaktperson innebär att du träffar barnet regelbundet för att umgås eller hitta på en aktivitet. Det kan vara att ta en fika eller utöva någon sport. Uppdraget kan vara allt från någon gång i månaden till flera dagar i vecka.

    Mer information om att vara uppdragstagare finns på socialstyrelsens hemsida. 

    Om du eller någon du känner skulle vara intresserad av att bli uppdragstagare åt Sunne kommun så klicka på länken: Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson

    Frida Westberg

  • Frida Westberg presenterar sig

    Frida Westberg presenterar sig

    Hej!

    Frida Westberg heter jag och jag jobbar på Individ- och familjeomsorgen (IFO) i Sunne kommun. Den här veckan ska ni få följa mig i mitt arbete som socialsekreterare. Kul!

    Jag jobbar som barnhandläggare på avdelningen Barn och unga (BOU) på IFO. Det finns två grupper, Utredningsgruppen och Verkställighetsgruppen. Jag ingår i Verkställighetsgruppen som består av tre barnhandläggare, en familjehemsekreterare och en familjerättssekreterare. Utredningsgruppen består av fyra utredare och ett mottag. Vi alla har en 1:e socialsekreterare som är med på våra gruppmöten och hjälper oss i mer komplexa ärenden.

    Jag har jobbat som barnhandläggare på IFO sedan 2017 och jag tycker att det är ett fantastiskt jobb som ger mig otroligt mycket. Ingen dag är den andra lik. Som barnhandläggare följer jag upp placeringar. Jag träffar barn och ungdomar som är placerade i familjehem eller på HVB och stödboende. Det kan vara i Sunne kommun eller på andra platser i Sverige. Vi gör hembesök där vi får träffa barnen och ungdomarna i deras naturliga miljö och ibland har vi möten på plats på kontoret.

    Hoppas ni kommer tycka det är intressant och lärorikt.

    Verkställighetsgruppen
    Utredningsgruppen

    Frida Westberg

  • Varför ska man kolla ryggen hos skolsköterskan?

    Varför ska man kolla ryggen hos skolsköterskan?

    Skolios innebär en böjning och vridning/rotation av ryggraden. Detta uppkommer ofta i perioder med snabb tillväxt, framförallt i samband med tillväxtspurten under puberteten. Därför kontrollerar vi i skolhälsovården även ryggar, med mål att kunna fånga in eventuell skolios tidigt. 

    Vi undersöker och tittar och så mäter vi också med en så kallad skoliometer, som är ungefär som ett vattenpass. Om vi misstänker att det skulle kunna röra sig om skolios skrivs remiss för röntgen, och om det behövs så skickas remiss till barnortoped. Om man har skolios som inte upptäcks och behandlas kan det till en felställning av ryggen vilket även påverkar bröstkorgen och midjans konturer. Detta kan förutom ryggproblem också föra med sig att lungorna påverkas och leda till olika grader av funktionsnedsättning.

    Skolioterern är ungefär som ett vattenpass.

    Nu har denna vecka kommit till sitt slut, och jag vill tacka för mig. Ni är alltid välkomna att höra av er om ni har funderingar eller frågor, oavsett om ni är vårdnadshavare, elever eller övrig personal inom kommunen. Vårt mål är att alla barn ska må så bra som det bara går! Slutligen vill jag återigen passa på att ge en eloge till våra skolsköterskor, alla härliga elever och till alla er andra på Sunnes skolor som gör ett fantastiskt jobb och som bidrar till att mitt jobb blir så roligt!  

    Allt gott!

    Lina Halldin

  • Vi mäter och väger!

    Vi mäter och väger!

    Många barn tycker att det är roligt att komma och mäta och väga sig. Men det finns också de som tycker att det är förknippat med negativa känslor. Vi som elevhälsopersonal ska inte skuldbelägga eller bidra till kroppshets. Alla barn har rätt till en frisk och stark kropp och alla behöver inte se likadana ut. Vi följer längd- och viktkurvor för att kunna fånga upp när något inte är som det ska. Vi följer också mönster på sikt, och kan på så sätt fånga upp sådant som inte uppfattas bara av ögat.

    Om vi ser att barnet börjar öka mycket i vikt över tid kan det också bli ett samtal om detta eftersom vi har ett hälsoansvar. Övervikt leder på sikt för en ökad risk för ohälsa, och vårt samtal angående detta är överhuvudtaget inte inriktat mot skönhetsideal, utan är för barnets nuvarande och framtida hälsas skull. Vi vänder oss också alltid till föräldrarna, inte till barnet, när vi pratar om detta. Ett barn ska inte banta, eller behöva tänka på sin vikt alls, men med vissa ändringar i livsstilen brukar det kunna gå att ändra mönstret så att barnet planar ut sin viktkurva istället för att fortsätta uppåt. Våra mätningar kan också fånga upp om det motsatta gäller, att barnet minskar i vikt av någon anledning.

    Vi finns till för att stötta och hjälpa, vi vet att det inte alltid är lätt att få allt att gå ihop, men kan hjälpa till med råd för att åstadkomma goda levnadsvanor med mat, sömn och fysisk aktivitet.

    Bild från Folkhälsomyndigheten.

    Lina Halldin

  • Inte bara sprutor!

    Inte bara sprutor!

    Det första många associerar till när de får höra om skolhälsovården är vaccinationer, vilket egentligen inte är det vi håller på med mest. Med det sagt så ger vi flera vaccinationer inom skolan, som fortsätter det nationella vaccinationsprogrammet som påbörjas på BVC. Det bidrar till att vi i Sverige har så bra vaccinationstäckning som vi har, och att våra barn får ett bra skydd för resten av livet mot många farliga sjukdomar.

    I skolan får barnen vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund i årskurs 2. I årskurs 5 ges numera vaccin mot HPV, eller humant papillomvirus, vilket kan orsaka livmoderhalscancer och flera andra cancerformer i könsorgan eller munhåla. HPV ligger bakom i stort sett alla fall av livmoderhalscancer, så detta vaccin bidrar till att vi förhoppningsvis kan utrota en form av cancer! I årskurs 8 ges sedan också en påfyllnadsvaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta.

    Har barnet av någon anledning inte följt det ordinarie vaccinationsprogrammet, exempelvis om det kommit hit från annat land eller av annan orsak, så gör vi vaccinationsplanering, där vi går igenom de vaccinationer som barnet redan har och kompletterar med det som saknas. Svenska barnvaccinationsprogrammet ger skydd mot tolv sjukdomar som är allvarliga och i vissa fall livshotande.  Vaccinen är beprövade och säkra. I och med att vi har en bra allmän vaccinationstäckning så skyddas också de allra yngsta och ovaccinerade när smiddspridningen av dessa sjukdomar minskar, och i vissa fall försvinner helt.

    Bild från Folkhälsomyndigheten.
    Bild från Folkhälsomyndigheten.

    Lina Halldin

  • Medicinska elevhälsan

    Medicinska elevhälsan

    Hej!

    Jag heter Lina Halldin och är sedan början av 2024 skolläkare i Sunne kommun. När jag inte arbetar inom skolan kan ni träffa mig på vårdcentralen i Sunne (dock är jag för tillfället föräldraledig därifrån). Den här veckan ska ni få följa mig som en representant för den medicinska delen av elevhälsan i Sunnes kommunala skolor. Jag hoppas att ni ska få en liten inblick i vad vi gör inom skolhälsovården, som är så väldigt mycket mer än vaccinationer, plåstra om skrubbsår och att mäta och väga!

    Lina Halldin, skolläkare i Sunne kommun.

    Som skolläkare är jag runt på alla skolor, och arbetar nära respektive skolsköterska inom varje rektorsområde. Att vara skolläkare är bland det roligaste jag gjort som läkare, och det är otroligt berikande att komma ut och träffa alltifrån nyblivna förskoleklasselever ända upp till nästan vuxna elever som går sitt sista år på gymnasiet. Jag upplever det som att det ofta blir ett mer avslappnat besök jämfört med när man träffas inom sjukvården, här är det ju jag som kommer på besök till en miljö där barnet känner sig som hemma i stället för tvärtom.Jag som skolläkare utgör bara en del, det största medicinska arbetet står våra fantastiska skolsköterskor för, som varje dag finns där för våra barn i Sunnes skolor!

    Lina Halldin