Sunnebloggen

Kategori: Hälsa och välmående

  • Hälsosamtal

    Hälsosamtal

    Det finns två sätt att komma på ett hälsosamtal till mig. Antingen genom ett FaR som din läkare eller sjuksköterska skrivit och skickat till mig eller genom att du tar egen kontakt med mig.

    När du kommer via ett FaR är det jag som kontaktar dig via sms eller telefon för att göra upp en tid för ett första hälsosamtal. När vi har bestämt en tid skickar jag dig den information du behöver ta del av innan vårt första möte.

    Jag är flexibel och kan erbjuda fysiskt möte, digitalt möte eller promenadmöte. Friskvården i Värmland erbjuder olika sätt för att kunna möta så många olika behov som möjligt.

    De allra flesta väljer att komma på ett fysiskt möte till mitt kontor där vi sitter och samtalar under ca en timme. Det är under detta samtal som du berättar för mig vad du vill ha min hjälp och stöttning till. Efter det lägger vi upp en plan som är individuellt anpassad efter just dig för att du ska kunna klara en hållbar förändring. Alla vi hälsokonsulenter är utbildade i MI (motiverande samtal) för att på bästa sätt kunna hjälpa dig hitta motivationen till den förändring du önskar göra.

    Under hälsosamtalet kan jag ta vikt, midjemått och göra ett konditionstest för den som önskar. Det är inget måste och görs bara i de fall där vi kan se nytta med det. Ett konditionstest är ett bra sätt för att se hur din kondition är i dagsläget och kan fungera motiverande för att göra en förändring. Ett konditionstest följs sedan upp efter 6 månader för att se om dina värden blivit bättre.

    Innan vi avslutar vårt första hälsosamtal lägger vi upp en plan om vi om vi ska ha fortsatt kontakt eller om du nöjer dig med endast detta första samtal. De allra flesta bokar in ett nytt möte ca 4 veckor fram och kommer sedan på flera uppföljande hälsosamtal efter det.

    Frida Florell

  • Min arbetsplats

    Min arbetsplats

    Här i Sunne har jag mitt rum på vårdcentralen, där jag finns på plats minst två dagar i veckan.

    Mina arbetsuppgifter är många och varierade, vilket passar mig perfekt. Det blir aldrig långtråkigt!

    Sen jag började min tjänst här i Sunne har jag fått många samtal och mejl med förslag på olika former av samarbeten. Det gör mig väldigt glad att ni ser mig som en tillgång i er kommun och det hoppas jag verkligen kunna bli. Eftersom min tjänst endast är på 50% och ska räcka till åt både kommun och region så kan jag i nuläget inte tacka ja till allt. Men jag återkopplar till er alla och det som inte kan ske nu direkt kan förhoppningsvis bli verklighet på sikt. Mitt mål är att vi ska få till många fina samarbeten.

    När jag befinner mig på plats lägger jag den mesta tiden på att ha hälsosamtal med er som kommer till mig via FaR (Fysisk aktivitet på recept) eller som själva tagit kontakt med mig. Övrig tid blir det en hel del möten kring samverkan, planering kring motionsverksamheten och håller föreläsningar om mat, motion och motivation.

    Som sagt gillar jag variationen i mitt arbete och jag trivs när jag har mycket att göra. Med det sagt hoppas jag på att få fler förslag på samarbeten både från kommun, region och föreningar i Sunne kommun.

    I morgon kommer jag förklara mer vad ett hälsosamtal hos Friskvården i Värmland innebär.

    Frida Florell

  • Om Friskvården i Värmland

    Om Friskvården i Värmland

    Kort fakta om Friskvården i Värmland:

    • Vi har jobbat med friskvård sedan 60-talet och har lång erfarenhet av att vara en del i en person förändringsarbete när det gäller levnadsvanorna mat och motion.
    • Vi arbetar på uppdrag av Region Värmland och länets kommuner och vi finns i nästan alla Värmlands kommuner.
    • Friskvården i Värmlands uppdrag är att främja värmlänningarnas hälsa genom att stödja motivationen till ökad fysisk aktivitet och goda matvanor.
    • Friskvården i Värmland vänder sig framför allt till de personer som behöver extra stöd för att förändra sina levnadsvanor.
    • Hos oss jobbar dietist, sjukgymnast och psykolog som fortlöpande utbildar och stöttar våra hälsokonsulenter som ni sedan träffar ute på respektive Friskvårdscentral. Detta för att hålla oss uppdaterade och veta att det vi förmedlar har vetenskaplig grund.
    • Till oss kan du komma genom ett FaR (Fysisk aktivitet på recept) eller via egen kontakt.
    • I vårt grundutbud ingår hälsosamtal, motionsgrupper och hälsokurser, men vi är öppna för förslag kring olika typer av samarbeten.

    För mer information om Friskvården i Värmland och kontaktuppgifter till Hälsokonsulent Frida i Sunne så kan ni gå in på Friskvårdens webbplats.

    Frida Florell

  • Hej Sunne! Frida Florell på Friskvården i Värmland här!

    Hej Sunne! Frida Florell på Friskvården i Värmland här!

    Denna vecka har jag fått äran att skriva i Sunnebloggen.

    Vid årsskiftet tog jag över som Hälsokonsulent i er kommun efter Mats Svärdsén som haft denna tjänst i ca 40 år.

    Jag är en 41-årig kvinna från Sunnemo, som efter att ha flyttat runt lite, kom tillbaka till den plats jag föddes på. Som tur var fick jag med mig en man från västkusten och tillsammans har vi idag två döttrar (10 år och 13 år) och tre kaniner. För oss innebär våra barn och djur att vi alltid har något att fylla vår fritid med. Det är läxor, träningar och matcher och se till att alla familjemedlemmar, både människor och djur, har det bra och hinner med sina intressen. En hektisk, men väldigt rolig tid jag befinner mig i just nu.

    Trots att jag är ny hälsokonsulent i Sunne så har jag jobbat med samma sak, fast i Hagfors under 1,5 år innan jag kom till er. Alla kommuner ser lite olika ut och det är lite olika sätt att jobba på, men jag tar med mig mycket av det som fungerat bra i Hagfors in i mitt jobb i Sunne och lyssnar in vad som har fungerat bra här innan min tid.

    Under hela mitt yrkesverksamma liv har jag jobbat med friskvård och jag har sedan 23 års ålder jobbat som massageterapeut i mitt eget företag och varit instruktör för olika former av gruppträning sedan jag var 18 år.

    Utöver att ägna mig åt friskvård både på jobbet och fritiden så brinner jag för att barn ska få en så bra uppväxt som möjligt. Oavsett vilka förutsättningar de har hemifrån. Det speglar av sig i att jag jobbar mycket ideellt för att skapa kostnadsfria aktiviteter för barn i den by jag bor i. Jag håller i fritidsgård, olika evenemang och motionstillfällen som är kostnadsfria för att så många som möjligt ska kunna medverka och få möjlighet till en rolig barndom. 

    Det var lite om mig. I morgon tänkte jag förklara lite mer om vad Friskvården i Värmland är och hur vi jobbar.

    Frida Florell

  • Kollegor

    Kollegor

    Jag är lyckligt lottad som arbetar på en skola med så fantastiska kollegor. Från första dagen jag satt foten på Skäggebergsskolan har jag känt mig välkommen och uppskattad.  Vi har roligt ihop, vi löser problem ihop, vi utvecklas tillsammans och vi finns där för varandra och ställer upp.  Alla brinner för att utveckla eleverna och få dem att växa. Att arbeta i skolans värld är inte alltid superlätt men med bra och proffsiga kollegor blir det lättare.

    Så med mitt sista inlägg för den här veckan vill jag passa på att rikta ett stort tack till alla mina härliga kollegor! Tack! Ni är toppen!

    Med vänlig hälsning Fredrik

  • En blick in i vardagen

    En blick in i vardagen

    När jag lämnat av mina barn på förskola och skola tar jag alltid en kopp kaffe och startar upp datorn. Teams och Schoolsoft kollas igenom för att få koll på dagens meddelanden och frånvaro.

    Därefter går jag bort mot idrottshallen och förbereder dagens första lektion. Plockar fram material, skriver på tavlan och inväntar första klassen.

    Skolan är en mobilfri zon och har man idrott första lektionen på morgonen så samlar jag in mobiltelefonerna innan eleverna går in i omklädningsrummen. Under dagen går jag sedan upp med mobilerna till elevernas klassrum som de sedan får när de ska gå hem. Det är viktigt att omklädningsrummen blir en trygg plats för eleverna. Jag håller mig alltid i nära anslutning till omklädningsrummen för att trygga upp och så att eleverna vet var jag finns ifall de vill mig något.

      De flesta dagarna har jag lektioner fram till lunch och då äter jag oftast pedagogisk lunch, vilket betyder att man äter med eleverna i matsalen. Den pedagogiska lunchen är ett toppentillfälle att sitta och snacka med eleverna för att på så sätt bygga relationer med dem utöver lektionerna.

      Efter lunchen har jag oftast min egen rast och då tar man sig till personalrummet för att surra lite med kollegor och ta sig en kopp kaffe. Efter rasten har jag oftast en kortare planeringstid och då kan man behöva kolla om det hänt något nytt på datorn och sedan gå bort och förbereda nästa lektionspass. När sista lektionen för dagen är slut så har jag vissa dagar lite längre planeringstid och det varierar med vad man behöver sitta med för dagen.

      På eftermiddagen är det oftast tid för möten av olika slag så som arbetslagsmöten, APT, fortbildningar, skolmöten och annat smått och gått.

      Utöver den vanliga arbetstiden som är schemalagd så har vi lärare även 10-timmar förtroendetid att spendera i veckan. Den tiden kan man välja vart man gör den och förtroendetiden använder man i stort sett på det sättet som man själv vill och behöver. Vissa dagar sitter jag kvar på jobbet och planerar, andra dagar sitter jag hemma. Det är dem där extra 10-timmarna i veckan som gör att vi lärare också får ”sommarlov”.

    Fredrik Ström

  • Idrottslektionerna

    Idrottslektionerna

    En god lektionsstruktur med tydliga ramar och förhållningsregler gör det enklare för eleverna att lyckas på lektionerna. I början på terminen går jag alltid igenom förhållningsregler på idrotten tillsammans med eleverna. Visst händer det då och då att man behöver påminna eleverna om dessa förhållningsregler och då vet de vet egentligen vad som gäller. Utöver förhållningsregler så gör man även anpassningar både utifrån grupp och utifrån individ för att försöka ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt att lyckas.

    En vanlig lektion kan se ut så här:

    När det är dags för idrott ställer klassen upp utanför ingången till idrottshallen dit jag kommer och välkomnar dem in. Om någon elev glömt att ta med sig idrottskläder plockar jag fram lånekläder som finns att låna om man vill. Eleverna byter sedan om i omklädningsrummen och väntar på att få klartecken att komma ner i salen.

    Väl i salen sätter sig eleverna på sina förbestämda samlingsplatser intill tavlan där jag tar närvaro, har genomgång av dagens lektionsupplägg och går igenom uppvärmningen. Samlingsplatserna är toppen för då sitter eleverna i fyra olika grupper (gul, röd, blå och grön) och dessa grupper använder jag ofta för att dela in klassen i olika lag eller stationsgrupper.

    Uppvärmningen är oftast någon form av kortare aktivitet för att få igång kroppen och knoppen.

    Efter uppvärmningen sätter sig eleverna återigen på sina samlingsplatser och då går jag igenom huvudaktiviteten. Huvudaktiviteten genomförs.

    När lektionen börjar lida mot sitt slut plockar vi ihop sedan tar vi återigen en samling och då knyter vi ihop säcken. Vi pratar exempelvis om hur aktiviteten kan påverka hälsan eller om vad vi har tränat på idag. Eleverna får sedan gå upp i omklädningsrummen för att duscha och byta om.  

    Fredrik Ström

  • Ämnet idrott och hälsa

    Ämnet idrott och hälsa

    Ämnet idrott och hälsa är ett otroligt roligt men också ett väldigt utmanande ämne att undervisa i. Den digitala utvecklingen har under många år påverkat elevernas mående och idrottande negativt och allt fler barn blir mer och mer stillasittande. Jag upplever att fler elever inte är vana att röra på sig på samma sätt som tidigare. Det känns därför väldigt givande att jag i min roll som idrottslärare får vara en del av att utveckla elevernas rörelseglädje. Att guida dem i att finna det fantastiska med att vistas utomhus och att ge dem livsviktig kunskap kring hälsa och levnadsvanor.

    Mycket av idrottsundervisningen handlar om att låta eleverna upptäcka olika sätt att aktivera sig på. Vi testar och lär oss alla möjliga typer av lekar, idrotter och aktiviteter både inomhus och utomhus året runt. Vi lär oss också viktiga livskunskaper så som kunskap kring hälsa och livsstil, livräddning, att visa hänsyn och samarbeta, orientering, samt rättigheter och skyldigheter utifrån allemansrätten.

    Fredrik Ström

  • Fredrik Ström presenterar sig

    Fredrik Ström presenterar sig

    Tja tja bloggen! Det känns lite läskigt, nervöst och utmanande att jag ska ge mig på att blogga en vecka. Jag har egentligen aldrig tidigare haft några funderingar på att blogga och jag är inte alls särskilt bra på sociala medier. MEN jag tycker om att utmanas så jag får väl ge det ett försök. Den här veckan kommer ni få följa med mig på jobbet. Jag heter Fredrik och jag arbetar som lärare i ämnet idrott och hälsa på Skäggebergsskolan.

    Jag är uppvuxen i Skogås utanför Stockholm, läste till lärare på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, flyttade till Sunne 2019 och hamnade till slut på härliga Skäggebergsskolan. En riktigt toppenskola med härliga elever och otroligt skickliga kollegor. Förutom att undervisa i idrott är jag också mentor i årskurs fyra tillsammans med två fantastiska mentorskollegor. Sedan ett par år tillbaka är jag även skyddsombud på skolan och just denna termin håller jag på att läsa en handledarutbildning vilket så småningom kommer innebära att jag kommer få ta emot lärarstudenter och handleda dem på deras väg att bli lärare.

    Under veckan kommer ni få en liten inblick i ämnet idrott och hälsa samt att få en titt på hur min vardag som lärare på Skäggebegsskolan kan se ut.

    Fredrik Ström

  • Var går vi nu

    Var går vi nu

    Gör mitt jobb någon nytta då? Ja, jag vill ju hoppas det.

    Som jag skrev i början så är det faktiskt livsviktigt att vi rör på oss, allt mer med stigande ålder. Det som kommer ”gratis” när vi är unga, måste vi jobba för när vi blir äldre. Fast visst är träning lite tråkigt? Borde gå att göra roligt? Och är man det minsta lilla intresserad av något som finns i naturen, så kan nog vandring bli lite roligt? Och om man bara börjar, så kan det nog bara bli roligare och roligare, alltmer med förbättrad kondition. Kan det bli bättre; Nyttigt roligt och spännande! Tre i ett! För det är spännande, man vet aldrig vad som dyker upp eller vad man upptäcker. Ta med en kompis som är lite mer rutinerad och du kommer att lära dig något nytt och det är ju också hälsosamt, att lära sig något nytt varje dag, då håller du hjärnan igång också och hjärnan mår bra av den friska luften du vistas i! Visste du förresten att fysisk aktivitet är så viktigt att det är bättre att röka (som borde vara det värsta du gör mot kroppen) och vara fysiskt aktiv, än att vara en rökfri soffpotatis och nu måste du inte börja röka bara för att du rör på dig!!

    Hemlig agenda 

    Jag ska erkänna en sak, jag har en hemlig agenda; Jag försöker luras, jag vill lura ut människor i skogen, genom att göra fina vandringsleder, så man inte behöver vara rädd för att gå vilse och därför vågar börja vandra och när man gör det, så kommer man att upptäcka vilken fantastiskt fin natur vi har och då (förhoppningsvis) kommer vi att vilja bevara och vara rädd om den fina naturen vi har! Och DET är mitt mål! Eller ja, skämt å sido, men det skulle ju kunna bli en sidoeffekt av vandrandet.

    Det finns ett bra urval av leder att välja på: Brårudsmossen, 2 km och i princip helt platt, till den mycket kuperad och krävande Ängenleden 17 km, som nu dessutom ingår i ett ledsystem som börjar i Gunnarskog och slutar vid Mangskogs kyrka, men då måste man övernatta några gånger, i vindskydd, tält, eller hyrd stuga, men vore inte det en häftig semester!? En natt kunde man sova på Kulleholmen i Ängsjön, en ljuvlig liten stuga med 3 britsar och eldplatser ute och inne, sitta där i solnedgången och höra storlommens rop eka över nejden, nu pratar vi livskvalité, eller bara guldkant på vardagen.

    Så sammanfattningsvis: Är mitt jobb med att hjälpa till att hålla våra vandringsleder i bra skick viktigt? Jag vill nog gärna svara ja på den frågan; för folkhälsan, på fler än ett sätt. Ta med vänner och bekanta på din vandring, eller häng med på arrangerande vandringar, då kan vi bryta ofrivillig ensamhet, det finns en anledning att umgås med andra, vandrandet får en social funktion. Eller det motsatta, gå ut ensam och känn friden och lugnet, det kravlösa som finns i skogen, känn hur all oro och stress rinner av.

    Ekonomiskt: Guider som tar med vandrare på våra fina leder och kan ta betalt, tillresta turister som bor och äter och kanske handlar lite. Bra för det lokala näringslivet.

    Och slutligen; det är väldigt svårt att vandra och samtidigt fibbla med mobilen, så passa på att ta en digital detox det är både ”inne” och kanske en del av framtiden.

    ”När allt hopp är ute är det dumt att sitta inne”.

    Marita Persson

  • Bra eller dåligt, två sidor av myntet

    Bra eller dåligt, två sidor av myntet

    En annan fråga jag får är: Har du inte ett riktigt toppenjobb! Medan andra undrar: Är du inte rädd?

    För att svara på den första frågan: Jo naturligtvis! Toppen med frisk luft och fysisk aktivitet, som är så viktigt att det är livsavgörande, särskilt om man, som jag, kommit upp i åren. Och att vistas i naturen!!! Behöver jag säga något mer. Tänk att få jobba ute i solen bland fåglar, blommor och blad…Och alla trevliga vandrare jag mött! Tacksamma och glada, glada för att stigen är rensad och markeringarna gör att de finner vägen. Glada för att det är spångat och finns rastbord. Säger att de ”aldrig gått på så fint markerade leder”, då blir jag också glad. Det är ju inte alltid så är fallet, ibland missar jag, det händer ju saker i skogen hela tiden och man kan inte vara överallt samtidigt. Och inte minst, man blir hemmablind, även jag, även om jag försöker se med främmande ögon, då är det bra med extern revision av lederna ibland.

    Andra sidan av myntet: Det regnar! Idag Igen! Mygg, knott, fästingar och älgflugor. Pollen!! Varmt och skönt, om man inte ska bära på såg, sekatör, klubba järnspett och skruvdragare långt ut i skogen, skyddskläderna klibbar, jag har barr på ”onämnbara ställen” då känns det som om jag kunde byta med vem som helst… Men det är väl som med alla jobb; det finns fördelar och det finns nackdelar. Jag har möjlighet att ta hjälp av vaktmästare på Sunne kommun om jag behöver hjälp att bära spång eller såga grova träd, men för det mesta är jag ensam.

    Ibland är det mycket att bära på.
    I jobbet är jag ofta ensam. Men ibland har jag ko-legor…

    Men är du inte rädd? Är nästa fråga, jo det finns ju mycket man skulle kunna vara rädd för har jag förstått. När jag jobbade som gallringsplanerare för Stora en säsong, så frågade jag varför inte fler ville jobba som gallringplanerare? Det är också ett ensamt jobb, tyvärr, men svaret jag fick var; ”Du anar inte vad folk är rädda för!”: Älg, varg, björn, grävling, fästingar, getingar, örnar, tjädrar, brännässlor, mygg, knott, lodjur, åska o.s.v. ja det blev en vääääldigt lång lista, saker som jag inte hade en aning om att man kunde vara rädd för. Jag är nog lite dum helt enkelt, har inte nog mycket vett. 😉

    Eftersom jag har problem med min rygg, så är det enda som egentligen hjälper att jag regelbundet kan röra mig i ojämn terräng d.v.s. Skogen! Så för mig så är det ett toppenjobb i den bemärkelsen! Ibland får jag hjälp av markägare eller andra som brinner för någon speciell led och det är alltid trevlig och underlättar. Och är jag ensam, ja, då kan jag ju alltid ta en lunchpaus i en medhavd hängmatta, om det inte regnar och är knottsäsong, vill säga….

    Marita Persson

  • Värmlandsleder

    Värmlandsleder

    Jag jobbar ju som sagt med kommunens vandringsleder, de är idag 23 stycken, från 2 km till 17 km långa. Varje år försöker jag gå dessa minst en gång. Vissa sköts också av föreningar och privatpersoner, så då räcker det att jag går över och ser att inget problem uppstått på leden, mindre åtgärder gör jag själv på plats, större meddelar jag skötselansvarig om. På ”våra egna” leder kan jag ta hjälp från kommunens vaktmästare, som vid grövre vindfällen, eller att bära ut spångvirke m.m. Vissa leder kräver mer jobb och kanske översyn 3-4 gånger per år.

    Värmlandsleder

    Sen har vi ju något som kallas Värmlandsleder, det kräver lite mer förklaring:

    Värmlandsleder började som en förening, men drivs nu av Visit Värmland. Det är en led som uppfyller vissa kriterier enligt en lista. En Värmlandsled, eller Hiking Värmlandsled, som de kallas nu mer, är en led som har:

    • En årlig skötselplan
    • Skriftliga markägaravtal
    • Markering efter leden med en speciell färgkod, så man inte går vilse
    • Information på flera språk
    • Enhetlig skyltning
    • Extern kontroll var tredje år
    • O.s.v.

    Visit Värmland har just avslutat ett projekt som involverat 10 Värmländska kommuner, där målet är att få fram fler bra Värmlandsleder. Sunne valde då att satsa på att knyta ihop ledsystem från Sunne med Arvikas. Just idag har vi besök av Tillväxtsverket, som åker ut för att se att de bidragsberättigade anläggningarna står på plats. Så vi besöker bland annat Fredros och Mangen och i Mangen har vi fått bidrag till spänger, skyltar och takrastbord. 

    Hiking Värmlandslederna i Sunne är: Sundsbergsleden, Ängenleden. Gruvrundan, Tiskaretjärnsleden, Peckererundan, Tischasslingan, Ambiastorpsslingan och Del av Bruksleden mot Fredros samt del av Östra Finnleden mot Mangskogs kyrka.

    Marita Persson

  • Följ med Marita ut i skogen

    Följ med Marita ut i skogen

    Hej jag heter Marita Persson och jag jobbar, i första hand, med kommunens vandringsleder. Ni ska få följa med mig ut i skogen den här veckan och se mer exakt vad jag gör.

    Mer om mig: Jag började på kommunen 2010 och då med skötsel av Sundsbergets fritidsområde. Mitt första uppdrag med leder var att göra en vandringsled på 6 km, som skulle kvalitetssäkras som Värmlandsled. Det blev Sundsbergsleden. Efter det fortsatte jag med Ängenleden, Gruvrundan och Tiskaretjärnsleden, där emellan Brårudsmossen och flera kortare leder, som dock inte alla blev kvalitetssäkrade Värmlandsleder. Nu har jag mitt kontor tillsammans med näringsliv i bibliotekshuset, de gånger jag behöver ett skrivbord.

    I grunden är jag faktiskt bilmekaniker, men har jobbat i många år på Miller Graphics och senare utbildat mig inom skogsnäringen och som naturguide. Det är väldigt bra att ha perspektivet från markägare och skogsnäring, samtidigt som jag vandrar själv och kan se saker och ting från båda sidorna. Även allmän naturhänsyn, när det gäller skyddad natur och skyddade arter, är bra att ha med sig. Det är en hel del kontakter med myndigheter, som Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och RAÄ (Riks Antikvarie Ämbetet) och jag behöver ha en del insikt i lagar och förordningar om vad men får göra och inte får göra i naturen. Även cykelleder har vi anlagt några stycken, men jag cyklar inte så mycket själv, så de blir lite klurigare för mig.

    När jag inte jobbar bor jag i Ängen med mina två Devon rexkattkillar. Läser böcker, vandrar, paddlar sup på sommaren och åker skidor på vintern. Naturen är så klart ett stort intresse med växter, fåglar och allt som lever och rör sig där.

    Marita Persson

  • Inte bara sprutor!

    Inte bara sprutor!

    Det första många associerar till när de får höra om skolhälsovården är vaccinationer, vilket egentligen inte är det vi håller på med mest. Med det sagt så ger vi flera vaccinationer inom skolan, som fortsätter det nationella vaccinationsprogrammet som påbörjas på BVC. Det bidrar till att vi i Sverige har så bra vaccinationstäckning som vi har, och att våra barn får ett bra skydd för resten av livet mot många farliga sjukdomar.

    I skolan får barnen vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund i årskurs 2. I årskurs 5 ges numera vaccin mot HPV, eller humant papillomvirus, vilket kan orsaka livmoderhalscancer och flera andra cancerformer i könsorgan eller munhåla. HPV ligger bakom i stort sett alla fall av livmoderhalscancer, så detta vaccin bidrar till att vi förhoppningsvis kan utrota en form av cancer! I årskurs 8 ges sedan också en påfyllnadsvaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta.

    Har barnet av någon anledning inte följt det ordinarie vaccinationsprogrammet, exempelvis om det kommit hit från annat land eller av annan orsak, så gör vi vaccinationsplanering, där vi går igenom de vaccinationer som barnet redan har och kompletterar med det som saknas. Svenska barnvaccinationsprogrammet ger skydd mot tolv sjukdomar som är allvarliga och i vissa fall livshotande.  Vaccinen är beprövade och säkra. I och med att vi har en bra allmän vaccinationstäckning så skyddas också de allra yngsta och ovaccinerade när smiddspridningen av dessa sjukdomar minskar, och i vissa fall försvinner helt.

    Bild från Folkhälsomyndigheten.
    Bild från Folkhälsomyndigheten.

    Lina Halldin

  • Medicinska elevhälsan

    Medicinska elevhälsan

    Hej!

    Jag heter Lina Halldin och är sedan början av 2024 skolläkare i Sunne kommun. När jag inte arbetar inom skolan kan ni träffa mig på vårdcentralen i Sunne (dock är jag för tillfället föräldraledig därifrån). Den här veckan ska ni få följa mig som en representant för den medicinska delen av elevhälsan i Sunnes kommunala skolor. Jag hoppas att ni ska få en liten inblick i vad vi gör inom skolhälsovården, som är så väldigt mycket mer än vaccinationer, plåstra om skrubbsår och att mäta och väga!

    Lina Halldin, skolläkare i Sunne kommun.

    Som skolläkare är jag runt på alla skolor, och arbetar nära respektive skolsköterska inom varje rektorsområde. Att vara skolläkare är bland det roligaste jag gjort som läkare, och det är otroligt berikande att komma ut och träffa alltifrån nyblivna förskoleklasselever ända upp till nästan vuxna elever som går sitt sista år på gymnasiet. Jag upplever det som att det ofta blir ett mer avslappnat besök jämfört med när man träffas inom sjukvården, här är det ju jag som kommer på besök till en miljö där barnet känner sig som hemma i stället för tvärtom.Jag som skolläkare utgör bara en del, det största medicinska arbetet står våra fantastiska skolsköterskor för, som varje dag finns där för våra barn i Sunnes skolor!

    Lina Halldin